Slcwebb
Jord- och skogsbruksnäringarna jobbar målmedvetet mot bättre klimat, miljö och vattenhälsa.
Jordbruk Skogsbruk SLC

SLC:s fullmäktige:
Klimatvägkartor och
vattenprogram visar vägen
för lantbruket

Jord- och skogsbruket har under det senaste året satt i en högre växel för att minska näringarnas klimat- och miljöpåverkan och öka kolbindningen. Under SLC:s förbundsfullmäktiges andra webbinarium presenterades klimatvägkartorna för jordbruket och skogssektorn samt det kommande vattenvårdsprogrammet.

Jord- och skogsbrukets klimatvägkartor och skogsbrukets vattenprogram stod på agendan när SLC:s fullmäktige höll sitt andra webbinarium måndag 9 november. Webbinariet öppnades av SLC:s fullmäktigeordförande Kristian Westerholm.

– Jord- och skogsbruksnäringarna har jobbat målmedvetet med att ta fram konkreta färdplaner som visar vägen mot bättre klimat, miljö och vattenhälsa, sade Westerholm.

– För att vi ska klara av de nationella klimat- och miljömålen är jord- och skogsbrukssektorn helt avgörande. Vi måste hitta ännu bättre verksamhetsmodeller för att minska koldioxidutsläpp och miljöbelastning och öka kolbindning samtidigt som vi producerar rena och trygga råvaror.

”Vi ska göra rätt saker”

SLC:s ordförande Mats Nylund presenterade jordbrukets klimatvägkarta som utarbetats av Naturresursinstitutet Luke på beställning av SLC och MTK.

– När vi gör insatser ska vi göra rätt saker – inte symbolhandlingar, utan åtgärder som verkligen stöder vår verksamhet och hela samhället, konstaterade Nylund.

Enligt Lukes beräkningar är det möjligt för jordbruket att uppnå regeringens klimatmålsättningar fram till 2035 utan att minska produktionen. Målet kan nås om torvjordarnas utsläpp minskas, kolbindningen på mineraljordar effektiveras samt om biogasproduktionen och användningen av solenergi ökas på gårdarna.

– Planen är realistisk om vi samtidigt ser till att vi upprätthåller ett lönsamt jordbruk i Finland, sade Nylund.

Kostnaderna för åtgärderna får däremot inte falla på de enskilda jordbrukarna eller de som har torvjordar.

– Samhället, vi alla, ska finansiera åtgärderna solidariskt, sade Nylund.

– Jordbruket får heller inte belastas med övriga kostnadsdrivande åtgärder som konsumenterna inte är beredda att betala för.

Forskning och kunskapsspridning behövs

Under webbinariet presenterades också skogssektorns klimatvägkarta samt det kommande vattenprogrammet som lanseras i januari 2021. Vattenprogrammet innehåller konkreta vattenskyddsåtgärder som jord- och skogsbrukare sporras att vidta med hänsyn till vattendrag.

– Vi lantbrukare fortsätter att utmana oss själva, konstaterade Thomas Antas, SLC:s vice ordförande samt ordförande för SLC:s mark- och miljöpolitiska utskott.

– Det gör vi både för jord- och skogsbrukets och för samhällets bästa. Vem, om inte jord- och skogsbrukarna, är helt beroende av att miljö, vatten och klimat mår så bra som möjligt.

Viktor Harvio, SLC:s skogsombudsman, konstaterade att skogsbruket fortsättningsvis kommer att ha en betydande roll gällande utökandet av kolförrådet i Finland.

– Även om våra avverkningar stegvis skulle öka till det maximala, det vill säga 90 miljoner kubik fram till 2045, är det ändå möjligt att öka kolbindningen och kolförrådet, sade Harvio. Trädbeståndet kan ökas ytterligare genom mera plant- och ungskogsskötsel, främjande av näringsbalansen i skogar och användning av förädlat frömaterial.

Harvio underströk också vikten av tillämpning av preciserad forskning samt utbildning.

– Det är även viktig med kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte mellan lantbrukare om goda metoder för att bruka olika slags marker och skiften, sade Kristian Westerholm.

En plattform för att dela erfarenheter och öka jordbrukarnas kunskap om jordhälsa och kolinlagring är Carbon Action Svenskfinland. Hur mycket kol marken kan binda beror på jordart och hur mycket kol den redan innehåller, förklarade Anne Antman, projektchef på Carbon Action Svenskfinland.

– Alla växter binder kol när de växer, men kollagret i marken växer inte alltid, sade Antman. Det är också möjligt att odla vall så det frigörs kol, beroende på odlingsmetoder.

Växttäcke vintertid, möjligast lite bearbetning och en fungerande vattenhushållning är centralt – inte minst eftersom den kommande CAP-reformen har som mål att 40 procent av de utbetalade stöden ska ha klimatkoppling. SLC uppmuntrar jordbrukare att ta del av Carbon Action Svenskfinland-projektets verksamhet och det material som finns på carbonaction.org.