Slc Skordefest
Bolstaholms gård med anor från 1400-talet hörde till besöksobjekten för SLC:s ledningsgrupp. Från vänster Johanna Smith, Ingrid Träskman, Mats Nylund, Thomas Antas, Birgitta Eriksson-Paulson, Tomas Långgård, Jonas Laxåback och Stefan Thölix.
Jordbruk Landsbygdsnäringar Marknad

SLC-styrelsen försöker pressa på för åländska skördeskadepengar

SLC:s ledning passade på att ha styrelsemöte på Åland i samband med Skördefesten. Styrelsemedlemmarna blev liksom tusentals andra besökare vederbörligen imponerade.

– Men vi är Åland framför allt för att backa upp ÅPF:s insatser för att få landskapsregeringen att satsa pengar för att hjälpa de åländska jordbrukarna, som drabbats mest i hela landet av sommarens torka, betonade SLC-ordföranden Mats Nylund under ledningsgruppens besök på Bolstaholms gård på lördagen.

Redan dagen före hade SLC-styrelsen och verksamhetsledaren Jonas Laxåback träffat  landskapsregeringen i Mariehamn.

– Vi förde i god anda en diskussion med Ålands näringsminister Camilla Gunell. För jordbrukets del handlar det inte bara om kompensation för minskade intäkter på grund av sommarens extrema torka och hetta. På lång sikt måste också jordbrukets allmänna lönsamhet förbättras, påpekar Nylund.

Men akut gäller det nu att först hitta modeller för att ersätta sommarens stora skördebortfall.

Kan också få del av statliga stödet

Nylund hänvisar till att de åländska jordbrukarna ”på enhanda och lika villkor” som på fastlandet får del av 60 miljoner euro som regeringen Sipilä har beslutat om. Det handlar om 30 miljoner euro i nationellt stöd, 20 miljoner i energiskatteåterbäring och 10 miljoner till mindre projekt som exempelvis exportstöd och Ta hand om bonden.

Hela krispaket för torkan är på 86,5 miljoner euro, men de 26,5 miljoner euro som styrs till LFA-stödet kan de åländska odlarna däremot inte få del av eftersom Åland har sitt eget landsbygdsprogram.

– Landskapsregeringen borde därför på ett rättmätigt sätt med ett motsvarande anslag kompensera de åländska bönderna som drabbats hårdast i hela Finland av torkan. Det rör sig på fastlandet om drygt 12 euro per hektar, påpekar SLC-ordföranden.

Han hänvisar bland annat till någon form av transportstöd som en möjlighet på Åland.

– Också på fastlandet är transportkostnaderna höga, men ändå inte alls lika dyra som på Åland om man exempelvis måste frakta foder från fastlandet.

Ålands producentförbunds vd Henry Lindström var i år ”omslagspojke” på Skördefestens programblad och honom fick SLC-styrelsen träffa på gården Cederbergs där han var med som försäljare. Cederbergs framhävs som ”världens kanske största museum med gamla bruksföremål som visar bruket av bomärken på Åland”.

Svårkopierat koncept

Rundturen till Skördefestens Öppna gårdar gick också via bland annat Marskogens lamm, Mattas gårdsmejeri och Smakbyn i Kastelholm. Kändiskocken Michael Björklund, som driver Smakbyn, är åter aktuell med ett finlandssvenskt matlagningsprogram i TV.

För Thomas Antas från östra Nyland var det första besöket på Skördefesten men ingalunda sista på Åland.

– Trevligt, mysigt och god mat, var hans spontana betyg.

Antas kallar det imponerande att ålänningarna fått till stånd en satsning som Skördefesten.

– Men det här konceptet kan inte kopieras till fastlandet. Vissa element kan finnas med för att skapa något liknande, men om vi ska satsa måste vi ha en egen modell. Då är första frågan vad är det vi verkligen vill och finns det tillräckligt med styrka att genomföra det? säger Antas.