SLC:s programpunkt på Educa-mässan för lärare och pedagoger i Helsingfors senaste vecka handlade om klimat, klimatångest och hållbara val.
Psykologen och psykoterapeuten Daniela Seeskari från Folkhälsan, Nora Backlund från Finlands svenska 4H samt ombudsman Annika Öhberg, SLC, diskuterade vad man kan göra för att hantera klimatförändringen och hur lärare kan bemöta barn och unga med klimatångest.
– Ångest inför framtiden är något som alltid har funnits, trots att det förr handlade om andra hotbilder. Det nya är att kunskap nuförtiden sprids så snabbt och många unga har tappat sin tilltro till att vuxna kan göra något åt problemen. Nästan 80 procent av dagens unga tycker att klimatförändringen är det största hotet idag och många upplever en slags meningslöshet i tillvaron som gör att de tappar både hoppet och framtidstron, sade Daniela Seeskari.
Undersökningar visar att de ungdomar som mår bäst är de som känner att kan göra något konkret, till exempel försöka leva klimatsmart. De lärare som är engagerade i klimatfrågan på ett personligt plan är också de som bäst lyckas engagera eleverna.
Mindre klimatångest med smartare konsumtion
Nora Backlund, sakkunnig inom cirkulär ekonomi på Fs4H, upplyste om hur man kan minska klimatångesten genom att dela med sig av hållbara tips för vardagen.
Hon nämnde bland annat det nya projektet Hållbarhetsveckan, som för första gången arrangeras i Österbotten den 21-27 september.
– Hållbarhetsveckan är tänkt att vara är en årligen återkommande evenemangsvecka som samlar aktiviteter, mötesplatser, tankar och diskussioner kring hållbarhet i Österbotten.
Backlund konstaterade också att vi idag lever i ett ekonomiskt system där saker och ting inte är ämnade att hålla länge.
– Ett nytt modeklädesplagg används till exempel i genomsnitt bara sju gånger. Vad man själv kan göra för att bekämpa klimatförändringen är därför att konsumera smartare och göra mer medvetna val. Man måste ju till exempel inte äga allt man använder. Man kan låna eller hyra saker eller kläder som man använder bara någon enstaka gång. Personbilen står till exempel stilla största delen av tiden, så vill man leva hållbarare kan man satsa mer på olika former av samåkning.
Lantbruket som kolsänka
Ombudsman Annika Öhberg berättade för mässpubliken om kolets kretslopp på jorden och om hur växtligheten binder koldioxid från atmosfären och flyttar ner energin till sina rötter genom att pumpa ner kolmolekyler i jorden.
– Genom att använda lantbruksmetoder som främjar lagring av organiskt material i jordmånen kan man effektivt minska mängden koldioxid i atmosfären och bromsa förändringar i klimatet.
Öhberg nämnde också det så kallade fyrapromille-initiativet som Frankrike lanserade på klimatkonferensen i Paris 2015. Globalt skulle det räcka att öka kolets andel av jordmånen med fyra promille eller 0,4 procent per år för att uppväga hela den globala ökningen av koldioxidutsläppen som orsakas av människan.
– Inom Carbon Action-projektet i Finland jobbar producenterna med kolbindande metoder inom lantbruket och EU:s nya gemensamma jordbrukspolitiska program innehåller åtgärder som sporrar till att minska utsläppen och öka jordmånens kollager.
Öhberg poängterade också att energisektorn och användningen av fossila bränslen står för den absolut största delen eller 75 procent av koldioxidutsläppen i Finland och jordbrukssektorn för endast 11 procent.
– Och av dessa står utsläppen från nötkreatur för endast tre procent.