SLC Nyland och MTK-Uusimaa har gemensamt lämnat in besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol gällande generalplanen för de norra och centrala delarna av Esbo (den så kallade PoKe-planen).
De nyländska producentförbunden anser att planen inte uppfyller kraven i grundlagen eller markanvändnings- och bygglagen (MBL). Myndigheten har överskridit sina befogenheter och beslutet strider i sak och förfarande mot både grundlagen och MBL.
SLC Nyland och MTK-Uusimaa anser att man i generalplanen för de norra och centrala delarna av Esbo tar sådan bestämmanderätt som inte tillhör planläggarens behörighet enligt lag. Besvärsställarna kräver därför att Helsingfors förvaltningsdomstol ska pröva lagligheten i planbestämmelserna.
Producentorganisationerna kräver att förvaltningsdomstolen ogiltigförklarar beslutet från kommunfullmäktige om godkännande av planen och återlämnar den till en ny beredning. Det krävs också att planen sätts i verkställighetsförbud i avvaktan på resultatet av överklagandet.
Skyddsbeteckningar ”för säkerhets skull”
– Planen innehåller en del för markägarna viktiga principiella frågor, som är orsaken till att vi sett oss tvungna att lämna in besvär, framhåller SLC Nylands ordförande Thomas Antas. Det handlar bland annat om att man i planläggningen överskrider sina befogenheter och försöker kringgå lagstiftarens vilja genom införandet av nya beteckningar.
Det är inte heller acceptabelt att, som Esbo stad nu har för avsikt, först lägga en skyddsbeteckning på ett område för säkerhets skull och först senare utreda om där finns några värdefulla naturvärden värda att skydda.
– Gränserna för vad som är en planbeteckning tillåten enligt lag är mycket flyktiga och dessa gränser suddas ständigt ut. Oklarheten gör det allt svårare för markägare att känna till sina rättigheter och skyldigheter. Också myndigheterna har haft svårt att förstå de verkliga rättsliga effekterna av planbeteckningar, påpekar Antas.
Besvärsställarna anser att ett sådant beteckningssätt är olagligt, där beteckningar och bestämmelser med rättsverkningar placeras utanför det juridiska planematerialet. Enligt MRL måste rättsligt bindande material presenteras på en plankarta och i planbeteckningar och -bestämmelser.
Man kringgår lagstiftarens avsikt
Ett område som domineras av jord- och skogsbruk skall i generalplanen märkas med beteckningar som börjar på M. När det gäller M-områden är kravet på åtgärdstillstånd (miljötillstånd) för trädfällning olagligt.
I planen har man tagit in en ny beteckning, AME – ”Näringsområde med öppet landskap”, som i huvudsak utgörs av jord- och skogsbruksområden. En annan ny beteckning är EV – ”Skyddsgrönområde”.
Samma kan sägas för AME-områden som för planens EV-områden: avsikten är att kringgå lagstiftarens avsikt att inget separat åtgärdstillstånd skulle behöva utfärdas för skogsområden för avverkning av träd.
– De nya skyddsområdesreserveringarna som ingår i planen baseras på data från Nylands-planen 2050 och de utredningar som genomförts till stöd för landskapsplanen. I samband med generalplanearbetet har inga separata utredningar gjorts om lämpligheten eller nödvändigheten av områdena i generalplanen. SL-märkningen är inte baserad på tillräcklig forskning och utredningar, framhåller Thomas Antas. Skillnaden i skala mellan landskapsplanen och generalplanen kräver redan i sig en omprövning av områdena i den mer detaljerade generalplanen.
Besvärsställarna påpekar dessutom att den blågröna strukturen som det talas om i generalplanens allmänna bestämmelser är en helt ny benämning. Den erkänns inte av lagstiftningen och dess betydelse är inte tydlig och exakt.