Landskapsfullmäktige godkände Nylandsplanen i tisdags. Planen ska ge en helhetsbild av regionstrukturen år 2050. Planens lösningar ska styra tillväxt och färdsätt på ett hållbart sätt, vilket speciellt märks som främjande av spårtrafik, stöd för centrumens livskraft och värnande av miljön, uppger Nylands förbund i ett pressmeddelande.
Nylandsplanen 2050 är en ny slags landskapsplanehelhet som består av tre planer med rättsverkningar: Helsingforsregionens, västra Nylands och östra Nylands etapplandskapsplaner. Genom dessa planer har man mött regionernas olika planeringsbehov, och de tjänar som ledning för kommunernas noggrannare planläggning.
I helheten ingår också en strategisk strukturöversikt som omfattar hela Nyland och som inte har rättsverkningar.
Miljöperspektivet starkt närvarande
Genom Nylandsplanen styrs den komplicerade helhet som naturens mångfald, rekreation, naturresurser, landskap och kulturmiljöer bildar.
– Miljöns värden kan på en och samma gång öka ett områdes dragningskraft och gångbarhet samt medföra begränsningar för annan verksamhet på området. När vi har eftersträvat en enhetlig grönstruktur har vi funderat på balansen mellan miljövärden och användningsbehov. Det här är särskilt viktigt i stadsregioner med ett högt byggnadstryck, säger Merja Vikman-Kanerva, direktör för regionplaneringen vid Nylands förbund.
I planen reserveras områden för allmän rekreation och friluftsliv samt behov av grönförbindelse som en del av ett större ekologiskt nätverk. Som skyddsområden anges områden som har skyddats eller som är avsedda att skyddas med stöd av naturvårdslagen. Natura 2000-områdena har anvisats i enlighet med de avgränsningar och åtgärder för förverkligande som ingår i statsrådets beslut.
I planen ingår också områden som är viktiga med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården, sammanhängande skogsbruksområden och geologiska formationer.
Markägarnas rättigheter satta på undantag
SLC Nyland har tillsammans med andra markägar- och skogsorganisationer under processens gång informerat och förgäves försökt upplysa de ansvariga tjänstemännen, landskapsstyrelsen och landskapsfullmäktige om det problematiska med att ta in nya, ej fastställda, skyddsområden i landskapsplanen.
Landskapsfullmäktiges beslut innebär inte tvångsinlösning av de nya områden som nu förses med skyddsbeteckning, men den begränsar oskäligt markägarens rätt att använda sin egendom.
– Landskapsförbundets beslut innebär att markägarnas rättigheter är satta på undantag. Grundlagen förutsätter att egendom endast kan tas till gemensam användning genom lag och mot full ersättning. Landskapsplanen förser områden med en beteckning, som i praktiken innebär att området är skyddat, samtidigt som inget egentligt skyddsförfarande har initierats, inletts eller slutförts, framhåller SLC Nylands ordförande Thomas Antas.
Inrättandet av ett naturskyddsområde kräver att markägaren och NTM-centralen kommer överens om hur skyddet genomförs, samt om avgränsning och ersättning.
– Skyddsområden ska grundas via naturvårdslagen och på beslut av miljöskyddsmyndigheter, inte genom landskapsplanen och landskapsförbundets beslut, framhåller Antas.
Inga garantier för ersättning
Processerna för att förverkliga tillräckliga utredningar, hörande av den berörda markägaren och ersättningsförfarande kommer nu att inledas först senare, utan att markägaren har några som helst garantier för att dessa inleds utan markägarens initiativ.
– Det finns heller inga garantier för att skyddskriterierna verkligen uppfylls och markägaren kan få ersättning för dessa områden, påpekar verksamhetsledare Bjarne Westerlund.
Landskapsplanens skyddsområdesbeteckning styr myndigheternas verksamhet och är inte bindande för åtgärder som vidtas av en privat aktör eller markägare.
– Men det finns en risk att t.ex. en virkesköpare drar sig för att köpa virke från en skog som har fått en skyddsområdesbeteckning i landskapsplanen, befarar Westerlund.
Han påpekar vidare att skogslagen inte är i kraft på områden som fått skyddsbeteckning i landskapsplanen. Det innebär att man är befriad från vissa skyldigheter, men betyder också att man inte kan få Kemera-medel för dessa områden.
Finns det en gällande general- eller detaljplan för området är det fortsättningsvis den som gäller. Har området t.ex. M-beteckning i gällande general- eller detaljplan är det den beteckningen som gäller, trots att området nu i landskapsplanen fått skyddsområdesbeteckning.
Först då den mer detaljerade planen förnyas förändras situationen. Om en ny kommunal plan utarbetas för området, kan landskapsplanens skyddsområdesbeteckning preciseras i den kommunala planen.
Palett av otaliga markanvändningsformer
Genom planens lösningar förtätas Nylands nuvarande samhällsstruktur. Kommande banprojekt och stationsprojekt blir en del av nätverket av centrum.
Planen möjliggör Flygbanan, ESA-banan och Östbanan som nya bansträckningar. Reserveringen för Tallinntunneln anges via Helsingfors centrum, Böle och Helsingfors-Vanda flygplats, uppger Nylands förbund.
Planen innefattar depåer för spårtrafik som är en förutsättning för en fungerande spårtrafik på landskapsnivå och riksnivå. I planen ingår också betydande logistiska knutpunkter, såsom hamnar, flygplatsen och stora produktions- och logistikområden med utvecklingskorridorer och förbindelser.
SLC Nyland ställer sig kritiskt till beslutet att reservera plats för en järnvägsdepå i Mankby-Bobäck-området. Här riskerar man värdefulla miljöer – som natur- och kulturlandskapet i Mankby/Bobäck på var sida om Ring III och kommungränsen Esbo/Kyrkslätt. På samma sätt som för skyddsområdena kan man även ifrågasätta förfarandet att i slutskedet lyfta in placeringen på huvudkartan.
Dessutom skulle depån delvis ligga på ett översvämningsområde och på lermark som lämpar sig dåligt för byggande.
Möjligt anföra besvär
Det är möjligt att anföra besvär över beslutet om att godkänna Nylandsplanen hos förvaltningsdomstolen och vidare hos Högsta förvaltningsdomstolen. Landskapsstyrelsen kan ändå besluta att planen träder i kraft trots eventuella besvär.
Planen vinner laga kraft först då den eventuella besvärsprocessen är slutförd. Besvärstiden på 30 dagar börjar löpa när sammanträdets protokoll läggs fram till påseende. SLC Nyland räknar med att det kommer att lämnas in besvär mot planen.
När helheten av Nylandsplanen träder i kraft upphäver planhelheten de tidigare landskapsplanerna i Nyland. Planlösningarna för Östersundomområdet och lösningen för vindkraft enligt etapplandskapsplanen 4 förblir dock i kraft.
Landskapsfullmäktige inledde behandlingen av godkännandet av planen vid sitt sammanträde den 9 juni, men eftersom behandlingen drog ut på tiden, var fullmäktige tvungen att hålla två fortsatta sammanträden.