Om man tar bra hand om marken och jordbruket så mår även klimatet och Östersjön bra. Jordbruket har gjort mycket på området och bönderna är miljö- och klimatmedvetna, men eftersom det behöver göras mera fortsätter vi att gå i spetsen för miljö- och klimatarbetet, konstaterar SLC Nylands höstmöte som hölls i Vanda på tisdagen.
– Bioekonomin är i nyckelposition för att vi ska uppnå de uppställda klimat- och energimålen. De gröna näringarna, åkrarna och skogen, är de medel vi har att binda och ta bort växthusgaser ur atmosfären. Vi är en del av lösningen på jordens klimatutmaningar. Skog och mark sköts så att de skapar fortsatt samhällsnytta, tillväxt, mat, skogsråvaror och energi, samt bidrar till klimatnytta, öppna landskap och biodiversitet. Vår finländska livsmedelsproduktion påverkar miljö- och klimat betydligt mindre jämfört med de allra flesta andra länder. Vill du vara klimatsmart ska du välja inhemsk mat, påpekar SLC Nyland.
SLC Nylands höstmöte framhåller att aktiv skogsvård möjliggör att samtidigt öka kolbindningen och hållbart öka avverkningarna. Genom att utveckla åkrarnas kolbindning förbättras åkrarnas bördighet samtidigt som näringsläckaget till vattendragen minskar.
SLC Nyland välkomnar satsningarna på nya innovativa mark- och vattenvårdsåtgärder som spridning av gips, strukturkalk och träfiber på åkarna. De åtgärder som planeras borde basera sig på konkret nytta som verifierats med forskning. Det ligger i jordbrukarnas intresse att hålla näringsämnena på åkern.
För att ytterligare effektivera vattenskyddet inom jordbruket måste man speciellt rikta åtgärder till de avrinningsområden som domineras av jordbruk och till jordbruksmark längs vattendrag. Det behövs en mix av riktade, skräddarsydda åtgärder på gårdsnivå.
Klimatförändringen medför nya utmaningar och behov av anpassning för jordbruket. Jordbrukarna har gjort mycket för att minska näringsläckaget från åkrarna och även inom skogsbruket har vattenskyddet hög prioritet. Jordbruket har under 2000-talet minskat fosforgödslingen med 50 procent. Med skörden förs i Nyland nu i allmänhet mer fosfor bort än man tillför med gödslingen.
Skyddszoner längs vattendrag har anlagts, enligt miljöminister Kimmo Tiilikainen motsvarande 15.000 fotbollsplaner. Odling av fånggrödor har ökat kraftigt, våtmarker och sedimenteringsbassänger har anlagts. Vidare har man satsat på gödselhantering och inmyllning av gödsel.
– Tyvärr är det nuvarande miljöprogrammet underfinansierat. Det krävs betydande tilläggsfinansiering för de sista åren av nuvarande programperiod, påpekar höstmötet.
SLC Nyland framhåller att bästa miljöåtgärderna är att se till att åkern ger en fullvärdig skörd, vilket förutsätter att dräneringen är i skick. Större dikningsprojekt blir idag ofta ogjorda p.g.a. en krånglig och besvärlig byråkrati. Det behövs en lättare och snabbare lov-process, samtidigt som även resurser bör kanaliseras till denna typ av miljöåtgärder.