De gröna näringarna skapar mervärde och klimatnytta för samhället.Jord- och skogsbruket är inte problemet utan en del av lösningen på klimatfrågan, betonar SLC Nyland i ett uttalande om IPCC-rapporten. Landsbygden utgör stommen för bioekonomin, påpekar förbundet.
Av Nylands areal är 23 procent jordbruks- och 62 procent skogsbruksmark, konstaterar SLC Nyland, som framhåller vikten av att skog och mark sköts så att de bidrar till klimatnytta, öppna landskap och biodiversitet. Klimatsmarta odlingsmetoder ökar kolbindningen, vilket samtidigt förbättrar markens struktur och produktivitet. Det leder samtidigt till minskat näringsläckage i våra vattendrag. Fortsatta satsningar på att utveckla och ta i bruk effektiva sätt att binda koldioxid i åkrar och skog behövs.
– Om vi globalt lyckas binda årligen 4 promille mer kol i marken, blir det totalt 2-3 gigaton kol per år, framhåller SLC Nyland. Detta kan kompensera för 20–35 procent av de utsläpp av växthusgaser som människan förorsakar. (Källa: Misasny, B. (ym.) 2017. Soilcarbon4 per mille. Geoderma, 292 (2017), 59 –86. www.elsevier.com/locate/geoderma http://dx.doi.org/10.1016/j.geoderma.2017.01.002)
Av Finlands klimatutsläpp står energisektorn, i praktiken främst den fossila energin, för 74 procent. Lantbrukets andel av de totala utsläppen är 12 procent, varav hälften härstammar från torvmarker. Djurhållningens andel av Finlands totala koldioxidutsläpp är endast 4,4 procent. Lösningen är alltså inte att minska eller sluta äta kött, säger SLC Nyland.
– För att öka kolbindningen inom jordbruket behöver vi odla vall, vars användning förutsätter djurhållning, främst nötkreatur, får och hästar. Vall och andra gräsmarker och betande djur är även synnerligen viktiga för biodiversiteten, heter det i uttalandet.
– Gräsvallar är viktiga för kolbindning och som kulturbiotoper som skapar förutsättningar för biologisk mångfald. Betande djur är verkliga miljövårdare, framhåller SLC Nylands ordförande Thomas Antas.
Den finländska mjölk- och köttproduktionen är hållbar både miljö- och klimatmässigt. På våra breddgrader lämpar sig dessutom en stor del av åkrarna bäst för vallproduktion.
– Vill man vara klimatsmart är det alla gånger skäl att äta inhemskt, gärna närproducerat, kött i stället för importerat, framhåller Thomas Antas.
Läs också:
SLC och MTK stöder IPCC:s rekommendationer Finland bör identifiera sina styrkor och särdrag