På tisdagen hölls nyländsk bondedag på Fur Center i Vanda i traditionell stil. Dagen sammanför Pro Agria Nylands Svenska Lantbrukssällskaps (NSL) årsmöte och SLC Nylands höstmöte.
Erik Oljemark, ordförande för NSL, inleder årsmötet med att sammanfatta den gångna odlingssäsongen.
– Växtodlingsåret var extremt med hårda regn mitt under bästa vårbrukstider i maj samt en kraftig och långvarig värmebölja under mitten av sommaren.
Henrik Lassas, direktör för NSL, beskriver jordbruksåret 2020 med att påminna om coronapandemins inverkan.
– Det faktum att Nylands gränser faktiskt stängdes på grund av en pandemi, att sommaren var varm och att skörden var sen karaktäriserar 2020, säger han.
Medelproduktionen bland NSL:s gårdar i produktionsuppföljningen steg under 2020 till 10.830 kilo mjölk, vilket är anmärkningsvärt högt. NSL:s spannmålslaboratorium på Västankvarn i Ingå utförde 3.743 kundanalyser under 2020 och under våren slutfördes byggandet av försöksverksamhetens nya utrymmen där.
När det gäller verksamheten för 2023 så fortsätter rimligtvis verksamheten till stor del som förut, men den rådande lönsamhetskrisen inom lantbruket, nya programperioden för CAP samt klimatförändringen kommer att bjuda på nya utmaningar för lantbrukssällskapets personal.
Samtliga styrelsemedlemmar som stod i tur att avgå återvaldes. Styrelseordförande Erik Oljemark återvaldes för en period på tre år.
Organisationsförändringar för producentförbundet
SLC Nylands höstmöte tog vid efter lunch. Förbundsordförande Thomas Antas öppnade mötet.
I sitt öppningsanförande berörde han de organisationsförändringar som höstmötet kom att genomdriva.
– Namnändringen är inte den största eller den viktigaste delen av stadgeändringen. Den har egentligen två grundläggande målsättningar. Å ena sidan behöver vi en organisation som är anpassad till en krympande medlemskår. Allt färre har tid att sätta på gemensamma ärenden mot en blygsam ersättning. Den andra sidan består av att ta vara på och värna om det faktum, att vår organisation, dess uppgift och existensberättigande alltid utgår från den enskilda medlemmen. Vi behöver en organisation som snappar upp våra lokalavdelningars och fältets röst. Vi har i slutändan inget annat uppdrag än att driva våra medlemmars gemensamma intressen, säger Antas.
Antas var uppriktig med att han känner en viss vanmakt inför uppdragets storlek i förhållande till vad som kan göras med de resurser som finns.
– Jag är tyvärr inte ensam om känslan av vanmakt. Jag har under sensommaren och hösten kontaktats av enskilda jordbrukare i mycket högre omfattning än tidigare. Många har haft en konkret fråga de vill diskutera, men i de allra flesta fallen har det varit fråga om jordbrukare som mest av allt behöver få prata med någon som förstår.
Allt fler jordbrukare mår dåligt idag. År av dålig ekonomisk utveckling i kombination med missväxt och en samhällsdebatt som kan kännas skuldbeläggande har lett till en pressad situation.
– Om du mår psykiskt dåligt, känner att du inte orkar, att din livssituation är övermäktig, så har jag ett enkelt råd: Sök hjälp i tid. Ju tidigare man gör någonting åt saken, desto bättre. Det må sedan gälla psykisk ohälsa eller ekonomiska problem. Det blir sällan bättre av att bara vänta och hoppas, säger Antas.
Det är tillåtet att avstå
Antas lyfte fram generationsväxlingarna och det att arvet från tidigare generationer ibland kan bli en börda.
– Vi brukar ofta prata om att vi ska vara tacksamma för det arbete tidigare generationer har utfört. Tyvärr har det för många blivit en belastning. Jag tycker att det är viktigt att vi är tydliga med att vi inte är skyldiga tidigare generationer att fortsätta till vilket pris som helst. Jag har sagt det förr och säger det igen. Det är tillåtet att avstå och det är inte någonting att skämmas för om man är den som säljer bort släktgården, säger han.
Avslutningsvis berörde Thomas Antas kostnadsökningen inom spannmålsodlingen och den enmagade sektorn. Kostnadsökningen för just handelsgödsel har varit exceptionellt stor och snabb.
– Jordbruket avviker från många andra företag i det avseendet, att vi har svårt att föra över högre produktionskostnader till de priser vi får för våra produkter. Så ska det ju inte vara, säger han.
Medlemsavgifterna diskuterades
Ett av diskussionsämnena på höstmötet var medlemsavgiften. På grund av kostnadstrycket och den i antal minskande medlemskåren så finns det ett reellt tryck på att höja arealavgifterna.
– Trots detta anser vi inom arbetsutskottet (styrelsen) ändå att vi i nuläget, då lantbruket befinner sig i en djup lönsamhetskris, inte kan höja arealavgifterna, säger Antas.
Höstmötet antog förbundets nya stadgar som träder i kraft från och med 1 januari. Stadgarna innebär bland annat att förbundet nu också officiellt antar namnet SLC Nyland (istället för Nylands svenska producentförbund NSP) och att man inför ett system med förbundsfullmäktige och styrelse.
– Det här är en modernare lösning, totalt sett en lättare lösning ifråga om förvaltning och en lösning vi hoppas att SLC Nyland kan leva med länge, säger verksamhetsledare Bjarne Westerlund.
Nya organ men bekanta förtroendevalda
SLC Nylands styrelse för 2022 består av Kristoffer Nilsson från Liljendal lokalavdelning, Arthur Hagner från Pernå lokalavdelning (SLC Öst från och med 1.1.2022), Magnus Selenius från Esbo lokalavdelning, Nina Långstedt från Ingå lokalavdelning och Johan Holmström från Tenala-Bromarf landsbygdsförening.
SLC Nylands förbundsfullmäktige för 2022 leds av ordförande Hanna Westman från Kyrkslätt lokalavdelning och viceordförande Anders Rosengren från Borgå lokalavdelning.
Följande personer representerar SLC Nyland i SLC:s förbundsfullmäktige för 2022: Johan Holmström, Anders Ingman, Nina Långstedt, Jesse Mårtenson, Tom Pehkonen och Anders Rosengren.
På årsmötet delades det ut två förtjänsttecken. Markus Johansson från Borgå förlänades med riddartecknet av Finlands vita ros orden medan Anders Wasström från Raseborg förlänades Finlands vita ros ordens förtjänstkors.
Läs också: SLC Nyland: Varför får den minst som gör mest?
