SLC träffade i veckan bergsråd Reijo Karhinen för att föra fram punkter som organisationen vill se att beaktas i utredningen om jordbrukets lönsamhet. SLC lyfte fram att marknadsintäkternas utveckling måste förbättras och hela kostnadsstrukturen ses över för att lönsamheten ska kunna öka i det finländska jordbruket.
SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback såg mötet med Karhinen som ett viktigt sätt att föra fram problematiken inom livsmedelskedjan ur producentorganisationens perspektiv.
– Vårt främsta budskap är att marknadsstrukturen i livsmedelskedjan bör ses över. Handeln har en för dominant position i dag gentemot de andra aktörerna i kedjan, och producenten måste få en tillräcklig ersättning för sitt arbete.
SLC:s ordförande Mats Nylund konstaterade att lönsamhetsutvecklingen trots strukturella satsningar i jordbruksnäringen har varit ytterst ansträngd en längre tid.
– Statsmakten bör utvärdera hur deras beslut påverkar produktionskostnadsnivån för jordbruksproducenterna. Den rådande svaga lönsamheten slår hårdast ut hos de producenter som är de som borde producera framtidens mat.
Handeln har också ett övertag inom livsmedelskedjan i och med egna private label-märken.
– Övertaget kan bli oåterkalleligt, sade Nylund.
SLC ville lyfta fram behovet att begränsa livsmedelshandelns användning av private label-produkter.
– Forskning visar att en stor andel private label-produkter i kombination med få aktörer inom livsmedelskedjan i längden minskar konsumentens tillgång till nya innovativa produkter.
Nytänkande behövs
Kontrakt som görs inom livsmedelskedjan är i dagsläget inte tillräckligt flexibla.
– Kontrakten bör kunna omförhandlas då det sker ändringar i produktionskostnader eller skördesituationen, sade Nylund. Även handeln bör bära en del av riskerna, som en del av livsmedelskedjan.
SLC ser att det finns anledning till nytänkande inom hela kedjan, och anser att det är till fördel att Karhinen bland annat ser de positiva effekter som digitaliseringen kan medföra. En annan ny modell man enligt SLC kunde se på är det belgiska systemet med en fond som regeringen inrättat för att i krissituationer kunna allokera medel för drabbade sektorer.
– Denna typ av krisåtgärd är troligtvis snabbare och mindre byråkratisk än de krispaket statsmakten kan presentera, sade Nylund.
Förutom nya idéer behövs också mera genomskinlighet inom hela livsmedelskedjan.
– Forskningsinstanserna bör ges bättre tillgång till de ekonomiska talen i livsmedelskedjan, detta framför allt för att förbättra förtroendet till kedjan. Pristransparensen inom kedjan bör också bli bättre.
Angående import poängterade SLC att samma krav bör ställas på importerat livsmedel som på inhemsk produktion.
– De finländska producenterna måste få kunna konkurrera på lika villkor med det som importeras. Här är ursprungsmärkning ett viktigt redskap. Upplysningsverksamhet har gjorts gentemot storköken om anskaffningskriterier, och detta kan ännu kompletteras med lagstiftning.
För exportens del vill SLC se långsiktiga satsningar som går över regeringsperioderna och som livsmedelsföretagen förbinder sig till. Dessutom borde den finländska spannmålsexporten på samman sätt som annan exportindustri få tillgång till lägre farledsavgifter.
Beskattningen bör ses över
SLC förespråkade också beskattning som bättre stöder ett modernt jordbruk, som i frågan om värdet på åkermark och myndighetskostnader som relaterar till fastighetsaffärer.
– Den höga fastighetskatten på produktionsbyggnader hämmar investeringar och beaktar inte alls skattebetalningsförmågan hos den unga jordbrukaren som gjort investeringar, betonade Nylund.
Dessutom vill SLC se bättre samarbete mellan forskning, företag, undervisning och organisationer.
– Här behövs sporrande åtgärder och organisationsmässiga åtgärder. Finland behöver ett par starka livsmedelscenter som kan visa väg hur samarbete kan skapa win-win.
Diskussionen om jordbrukets lönsamhet pågår ännu hela hösten på ruuantuotantokannattavaksi.fi, även på svenska. Där kan var och en komma med förslag som kunde förbättra lönsamheten. Karhinens slutrapport presenteras och överlämnas till statsrådet i januari 2019.