Uppslutningen var stor med cirka hundra medlemmar på plats när Ålands Skogsvårdsförening nyligen höll höstmöte i Mariehamn med lägesöversikter av SLC:s ordförande Mats Nylund och skogsombudsman Anders Portin.
Nylund tog bland annat upp naturskyddsorganisationernas medborgarinitiativ ”Kalhyggen till historien” som har överlämnats till riksdagen och där det föreslås förbud mot kalhyggen på statliga Forststyrelsens marker.
Han tycker att ett förbud kunde vara en bra metod på riktigt karga marker i norra Finland, på dikade torvmarker och på marker som är så bördiga att förnyelsen riskeras av gräs och annan växtlighet.
Ändå anser han att medborgarinitiativet borde förkastas och motiverar ställningstagandet med att Finlands skogsbruk är ett föredöme i hela världen och att skogens tillväxt har trefaldigats på 100 år och fördubblats de senaste 50 åren.
”Det bästa för varje figur”
SLC-basen hänvisar också till att skogen i Finland nu ägs av 630.000 skogsägare, vilket fungerar som en garanti för att förnyelseavverkningar sker på små arealer och på olika sätt.
– Skogen ska skötas på det sätt som passar bäst för varje figur. Men avsikten med medborgarinitiativet är att kalhyggesförbudet senare ska utvidgas också till andra än statliga skogar vilket skulle vara förödande för Finlands ekonomi.
I framtiden kan det medföra en risk att över hälften av alla skogsfastigheter som går i handeln i dag köps av institutionella skogsägare.
Mats Nylund berörde också kolbindningen och påpekade att markanvändningssektorn är den enda som binder kol.
År 2017 band de finländska skogarnas trädbestånd 140 miljoner ton koldioxidekvivalenter och marken 10 miljoner ton. Sedan 1990 har skog och mark varje år bundit mellan 18 och 47 miljoner ton mera kol än de samlade utsläppen från torvmarker, virke och trävaror.
För att Finland ska uppnå det nya målet att bli koldioxidneutralt före 2035 är det enligt Nylund viktigt med större skogsarealer och ökad tillväxt i skogarna samt ”andra åtgärder som upprätthåller kollager utan att konkurrera med annan användning”.
– Och där har skogsvårdsföreningarna en nyckelroll.
Tufft med röjningen efter Alfrida-stormen
Fortfarande är det full aktivitet i de åländska skogarna för att röja upp efter den svåra nyårsstormen Alfrida.
Ålands Skogsindustriers vd Anders Mattsson och Kennet Berndtsson från företaget SkogAx gav korta rapporter om avverkningarna hittills i år.
– Volymmässigt är det inget att klaga på, men i skogarna ligger det fortfarande mycket virke som inte klarar fler säsonger utan i så fall bara blir bioenergi, kommenterar skogsvårdsföreningens verksamhetsledare Torbjörn Björkman.
”Enorma skador” från granbarkborre
Skogsombudsmannen Anders Portin berättade om virkeshandeln runt Östersjön och pekade också på problemen med granbarkborren, som med sina flera generationer per år åstadkommer ”enorma skador” i Mellaneuropa och också har blivit ett stort bekymmer för skogsindustrin i Sverige.
Portin konstaterade att efterfrågan på papper fortsätter att minska kraftigt. Också cellulosapriserna har också gått ner från 2018, som var ett ”exceptionellt” bra år.
– Nu återgår vi till det normala.
I fjol steg bruttorotintäkterna från finländska privatskogar till rekordhöga 2,3 miljarder euro. Priserna är enligt Portin fortfarande höga trots att de nu har sjunkit med 14 procent. De åländska virkespriserna är dock betydligt lägre än på fastlandet.
Portins slutsats var att det nu finns ett överutbud på timmer i Europa och att sågarna är mera illa ute, medan massaveden nog går åt.
– Det betyder att gallringar i skogarna kommer att vara efterfrågade.
Första hedersmedlemmarna
Under höstmötet utnämndes Georg Blomqvist från Lemland, Bernt Erickson från Jomala samt Sven-Åke Mattsson och Klas Mörn från Saltvik till hedersmedlemmar i Ålands skogsvårdsförening.
– Det är lite fattigt att vi inte haft hedersmedlemmar tidigare, så nu passade det bra att visa trotjänare lite uppskattning, kommenterar verksamhetsledaren.
I styrelsen omvaldes Tony Nordlund från Jomala och Jan-Erik Eriksson från Eckerö.