Dscn3372
Sammanlagt sju får dog efter ett sannolikt vargangrepp. Landskapsregeringen har gett Hammarlands jaktvårdsförening uppdraget att avliva vargen. FOTO: Ålands landskapsregering
Jordbruk Livet på landet

Skyddsjakt på Åland
efter vargattack mot får

Sammanlagt sju får har dött efter ett sannolikt vargangrepp natten till den 1 oktober i Hammarland på västra Åland. Landskapsregeringen gav fyra dagar senare Hammarlands jaktvårdsförening uppdraget att avliva vargen och i slutet av den här veckan väntas ett nytt beslut om utökad jakträtt för att lyckas skjuta vargen.

– Nu har det alltså hänt det som vi varnade för redan i ett tidigt skede, kommenterar Ålands Producentförbunds vd Henry Lindström.

Redan i mars i fjol påpekade ÅPF i ett brev till landskapsregeringen att ”vargen inte passar in i den åländska faunan”.

– Det fanns goda skäl till varför man i tiden utrotade vargen. Skall vi ha ett öppet landskap som är ett resultat av betande djur kan vi inte samtidigt ha vargen springande fritt, påpekade ÅPF:s styrelse och efterlyste en förvaltningsplan för varg ”som ger företräde för den etablerade djurhållningen på Åland”.

Väntade med information

Redan i fjol revs ett får i ett misstänkt vargangrepp och Carina Eriksson som tillsammans med maken Jan-Håkan Eriksson och deras son driver en mjölkgård måste flera gånger dra upp kvigor som skrämts ut i vattnet och fastnat i bottengyttjan.

Deras gård Boda Mjölk Ab ligger i samma by där sex får hittades döda förra veckan och ett sjunde var så svårt skadat att det måste avlivas.

Carina Eriksson är liksom ÅPF:s Henry Lindström kritisk till att landskapsregeringen inte omedelbart informerade traktens djurägare om de döda fåren.

– Jag vet inte varför informationen dröjde. Kanske ville förvaltningen först få bekräftat att det faktiskt rörde sig om ett vargangrepp, säger Lindström.

Bara vakjakt och smygjakt

I sitt beslut att ge Hammarlands jaktvårdsförening uppdraget att avliva en varg inom ett begränsat område i Boda by ställs många villkor. Skyddsjakten får exempelvis endast bedrivas som vakjakt eller smygjakt och med ett räfflat kulvapen med ammunition vars vikt inte understiger 3,2 gram.

Vid en skadeskjutning får dock eftersökshund samt ”lämpligaste vapen och jaktmetoder utnyttjas”.

För jakten ska finnas ansvariga jaktledare som dagligen har samråd med jägarna.

Jägare har sedan uppdraget om skyddsjakt gavs suttit på pass morgon och kväll, men ännu i tisdags hade de inte sett någon varg. Den har inte heller synts på de viltkameror som placerades ut.

Chansen att på basen av det beviljade tillståndet lyckas skjuta vargen har bedömts som ytterst liten.

Men enligt landskapsregeringens jakthandläggare Roger Gustavsson är målsättningen att torsdagen den 10 oktober (efter LF:s pressläggning) fatta beslut om utökade jaktmöjligheter för att om möjligt skjuta vargen.

Utesluter lo och björn

Landskapsregeringen har redan lovat ersättning åt den drabbade fårfarmaren.

Att det är en varg som rivit fåren förefaller klart. Samtliga får hade enligt landskapsregeringens protokoll dödats av kraftiga bett mot halsen. Vidare påträffades vid inspektion på platsen bett i baklåret på ett av fåren.

Inga skador kunde konstateras på kropparnas rygg- eller buksida och inte heller på benen. Ett av de döda fåren var ”kraftigt påätet i bröstkorgen och halsen”.

I miljö- och näringsministerns beslut om skyddsjakten konstateras att man utgående från bettens placering gjorde bedömningen att det rörde sig om ett angrepp av varg eller lo och inte av hund.

För att få en professionell och oberoende bedömning sändes fotografier till Sveriges Lantbruksuniversitets Viltskadecenter som bekräftade att de döda fårens skador ”ser ut som typiska vargangrepp”.

Framförallt är det bettet i baklåret som är typiskt för varg och gör att man kan utesluta lodjur och även björn.

Betet där fåren dödades var omgärdat av elstängsel med två strömförande trådar. Där fanns 60-70 vuxna djur.

– Hälften av fåren sprang genom stängslet hem till ladugården, berättar en medlem i ägarfamiljen.