Eleverna vid Dalsbruks skola besökte producenter på Kimitoön, fick med sig råvaror till skolan och tillredde sedan sina råvaror i den husliga ekonomin.
Det är ivriga och intresserade elever vid Dalsbruks skola som inleder den krispiga vårmorgonen med att besöka Kasper Lindroos gård i Vestlax på Kimitoön. Lindroos föder upp ullgrisar och Herefordtjurar. Ullgrisarna är av en speciell ungersk ras, tål köld bättre än vanliga tamgrisar och för ullgrisarna räcker tre gånger längre att uppnå slaktvikten jämfört med tamgrisarna.
– Vi har tyckt att det är intressant att jobba med ullgrisarna och de har klarat av de finländska vintrarna riktigt bra. För att uppnå samma lönsamhet som med tamgrisar borde vi dock få ett betydligt högre kilopris för köttet. I och för sig är köttet gott och har en särskilt fin marmorering, säger han.
Frilandsodlingens många skeden
Följande anhalt för eleverna är Anders B. Abrahamssons jordbruk i Rosendahl och där är det minsann full rulle. Abrahamsson håller på och sår olika grödor i växtunderlag.
Det är bland annat fråga om sallat och basilika och de ska först få gro i växthuset innan de sedan planteras ut på friland, en del under fiberduk och andra inte.
– Det är många skeden i frilandsodlandet och arbetsskygg ska man inte vara, säger han.
Några dagar tidigare har Abrahamsson satt 2,5 hektar potatis under fiberduk.
– Det finns efterfrågan på riktigt tidig nypotatis här i sydvästra Finland. För oss här på gården är nypotatisodlingen en ny grej.
Gällande frilandsgrödor har Abrahamsson tidigare främst sysslat med broccoli och blomkål och som en kuriositet också med hallon.
– Men vi försöker testa på nya saker hela tiden för att hitta sådant som är lämpligt för oss och som ger en skälig avkastning. Nu har vi börjat tillverka olika safter, bland annat en rosensaft, och dessutom bageriprodukter. Det är min sambo Rebecka som sysslar med safttillverkningen och bakandet. Just nu bygger vi ett bageri i källaren till karaktärshuset, säger han.
Hos Solveig Friberg i granngården får eleverna från Dalsbruk bekanta sig med biodling. Det är en kylig förmiddag och under natten har kvicksilvret krupit ner till minus fem. Bina visar sig helt enkelt inte utanför kupan.
– Så här är det ibland under våren. De har nog varit i gång redan för i år, men i och med att det nu igen är aningen svalare väder så håller de sig inne i kupan, säger hon.
Växthusodling och äppelträd
Eleverna tar sig vidare mot Söderlångvik och växthusen där Björknäs trädgård odlar tomat, sallat, paprika, gurka och örter. Björknäs trädgård drivs av Johan och Diana Kinos.
Hemma vid sin handelsträdgård har de flera växthus och en mycket populär direktförsäljningspunkt. Här på Söderlångvik hyr de in sig i gårdens växthus.
– Mest odlar vi tomat, gurka och sallat, i den ordningen. Vi har tjugo olika tomatsorter. Utöver direktförsäljningen levererar vi till butiker i Åboland och västra Nyland, säger Diana Kinos.
Karin Arffmann berättar om Söderlångvik gårds äppelodlingar. I augusti börjar man skörda, men tills dess förnyar man odlingarna och därmed utökas just nu produktionen för varje år. Målet är ställt på en årsproduktion om 500.000 kilo.
– Det är förstås mycket jobb med att förnya odlingarna, säger hon och passar samtidigt på att förevisa för eleverna hur beskärning av äppelträd går till.
Att lära eleverna jobba med råvaror
Väl tillbaka i skolan i Dalsbruk och klassrummet för huslig ekonomi är det Clara Bergström från Kimito 4H som håller i trådarna. Hon berättar hur viktigt det är med närproducerade livsmedel, varifrån råvarorna kommer, och lär eleverna tillreda mat av råvarorna.
– Jag trivs med det här och tycker att det är viktigt att ungdomarna förstår varifrån maten kommer, att det är människor som jobbar med att producera den och att det finns massvis med goda råvaror på nära håll, säger hon.
Cevin Wahlsten, Leon Engblom och Anton Friman från Kimitoön håller på och skär upp de bagetter som bakats vid Abrahamssons i Rosendahl. Ullgrisarna var någonting som de kommer ihåg särskilt bra från förmiddagens utfärd.
– Ullgrisarna och grillkorven som vi bjöds på där var absolut bäst, säger alla med en mun.
Morgondagens konsumenter
Jonas Bergström jobbar för informationsprojektet KulTa vid Kimitoöns kommun och håller på och instruerar eleverna hur de ska tillreda den sallat de fått med sig från Björknäs trädgård. Det är projektet som ordnat dagen för eleverna.
– Visst är det här viktigt. Inom projektet jobbar vi med många saker, men närmat är ett av element som vi behandlat på flera olika sätt. Närmat gynnar hela bygden och mer specifikt gällande det vi sysslar med här i dag så kan man ju konstatera att ungdomarna tycker det är spännande nu i stunden. Förhoppningsvis ger det effekter på längre sikt, det är ju faktiskt de som är morgondagens konsumenter, säger Bergström.