Niclas Sjöskog är inte enbart mjölkproducent. Han är också en aktiv skogsägare och ordförande för SLC:s skogsutskott. Ett uppdrag som blivit mera krävande de senaste åren. EU:s taxonomi och den pågående klimatdebatten dominerar intressebevakningen, säger han.
Det har varit isande kallt i Österbotten den senaste tiden och kvicksilvret är rejält under minus också i Lillby i Pedersöre. Men i den anrika stugan från 1700-talet där Niclas Sjöskog bor är det varmt och skönt med värme som produceras av flis ur egen skog.
– I dag värmer vi inte bara vårt hus med flisvärme, utan också anläggningen för vår mjölkproduktion. Det som faktiskt tar den största delen av energin är uppvärmningen av vattnet till mjölkproduktionen. Men det känns vettigt att använda flis ur egen skog i stället för att värma med olja från utlandet, säger Niclas Sjöskog.
Till vardags arbetar Sjöskog som mjölkproducent och är aktiv inom ÖSP där han är viceordförande. Men han är också en aktiv skogsägare och är sedan två år ordförande för SLC:s skogsutskott.
– Jag tog över ordförandeskapet efter Stefan Thölix och intressebevakning är något jag brinner för. Jag har vuxit upp i skogen och känner att jag kan de frågorna och därför tycker jag det är givande att axla ansvaret i utskottet, säger han.
Taxonomin på agendan
Frågorna som behandlas i utskottet är många. En fråga som bevakas aktivt är EU:s taxonomi som på sikt kan komma att påverka det finska skogsbruket mycket negativt.
– Taxonomin är en mycket komplicerad fråga som handlar om hur skogen klassificeras. Men i korthet handlar det om att man försöker komma åt skogsbruket i Finland genom att försvåra finansieringen. Skogsbruket som vi bedriver i Finland anses inte som hållbart fast vi har ökat tillväxten med femtio procent de senaste femtio åren. Det är mycket viktigt att vi motarbetar taxonomin, men frågan är bred och komplex, säger Sjöskog.
Det finns också andra frågor som bevakas. Några av dem är den nationella inlösningslagen och plan- och bygglagen som kan få återverkningar på skogsbruket. En annan brinnande fråga är klimatdebatten, som enligt Sjöskog präglas mera av känslor än fakta.
– I dag känns det som att vi skogsägare måste ägna resurser på att försvara skogsbruket mot de som inte vill att vi ska få vidta åtgärder i skogen och enbart vill skydda dem. Vi för fram fakta medan motståndarna är emot traditionellt skogsbruk och bara vill ha skydd.
– Det är för mig obegripligt hur vi kan ha så här olika åsikter om skogen som kolsänka. Och jag upplever att debatten har polariserats ytterligare de senaste åren. Vi står längre ifrån varandra än tidigare, säger Sjöskog besviket.
I korthet kan man hävda att Sjöskog och skogsägarna anser att en växande skog binder mera koldioxid. Den urbana gröna sidan anser däremot att ingrepp som förnyelseavverkningar måste förbjudas och att gammal skog binder mest kol.
– Den sidan anser att skogen måste skyddas för att rädda klimatet och världen. De ser inte som att en skog som sköts växer bättre och därmed binder mer koldioxid. Genom vårt sätt att bedriva skogsbruk har vi fördubblad tillväxten och den går att öka ännu mera.
– Men det finns i dag ett ökat politiskt tryck och det får också återverkningar inom politiken och taxonomin är ett exempel på det, menar han.
Bred intressebevakning för medlemmarna
För några år sedan blev alla skogsägare som betalar skogsvårdsavgift indirekta medlemmar i SLC. Sjöskog konstaterar att bevakningen av skogsfrågor tas på största allvar. SLC har ett nära samarbete med MTK inom skogssidan och centralförbundet har också en heltidsanställd skogsombudsman i Viktor Harvio.
– En avigsida med intressebevakning är att den är rätt osynlig för de som betjänas av den. Ofta handlar det om att släcka bränder och bromsa vansinniga förslag och förse tjänstemän och politiker med fakta. Men jag anser att de finlandssvenska skogsägarnas intressen bevakas väl, säger Sjöskog.
Att skogen har en stor betydelse för den finländska ekonomin tycker han också glöms bort ibland. Trots att de stora skogsbolagen och markägarna hamnar långt ifrån varandra till exempel ifråga om pris för råvaran, lyfter han också skogsindustrin som viktig för den politiska lobbningen.
– Det är viktigt med stora och starka företag inom skogsbranschen som kan påverka. När det gäller intressebevakningen av skogsfrågor som pågår nu är det också viktigt med starka aktörer inom industrin, konstaterar han.
Sjöskog äger 110 hektar skog och utförde tidigare en stor del av arbetet i skogen själv. På grund av tidsbrist överlåter han numera skogsskötseln åt skogsvårdsföreningens entreprenörer.
– Jag hinner inte med skogsarbetet lika mycket som förr på grund av att jag har många förtroendeuppdrag och så tar mjölkproduktionen sin del. Men jag har ett mycket bra samarbete med skogsvårdsföreningen där min lokala skogsvårdsinstruktör Tom Lundqvist är till stor hjälp.
Testar gärna nya saker
För Sjöskog är det traditionellt skogsbruk som gäller. Det innebär att skogen sköts vid rätt tidpunkt och att han därigenom eftersträvar maximal tillväxt.
– Men jag är inte främmande att testa andra metoder som kontinuerligt skogsbruk. Vid ett skifte som gränsar till en odling brukar vi plocka bort de högsta träden så att det inte skuggar fältet. I stället för att kalavverka där glesar vi ur nu som då, säger han.
Och fortsätter:
– Men kontinuerligt skogsbruk kan inte bli den dominerade metoden om vi ska ha ett skogsbruk som är effektivt och ekonomiskt. På vissa marker och i vissa skogar kan det fungera, men vi måste fortsättningsvis förnyelseavverka gammal skog och sedan plantera ny skog.
Just användningen av energived är något som han brinner för. I samband med gallringar och också röjningar tar han tillvara det klena virket och producerar flis för eget bruk.
– Här i Österbotten har många kommuner och jordbrukare gått över till flis som är en förnybar energikälla. Jag kan inte heller förstå att det finns en avoghet mot flis som till exempel i Helsingfors där man tydligen hellre gör el och värme av stenkol. Jag tycker faktiskt man missar att det är fråga om ett kretslopp och även här saknas någon form av helhetstänk, säger han.