På tisdagen hämtade skogsmarschen skogen till hjärtat av Helsingfors, Narinkens torg. I 75 års tid har skogsmarschen uppmärksammat finländarna om skogens budskap. Årets tema är ”Ett skogrikare Finland – från generation till generation.”
Traditionen med skogsmarschen hänför sig från president J.K. Paasikivis tid. Han insåg att tillväxten i skogarnas måste öka, att skogsägarna måste engageras i god skogsskötsel och att finländarna måste påminnas om vilken speciell, närmast unik, betydelse skogen har för Finlands folk.
– På 75 år har virkesvolymerna och tillväxten fördubblats i de finländska skogarna och det här bidrog starkt till Finlands resa mot det välfärdssamhälle som det är idag, säger Otto von Frenckell, ordförande för skogsvårdsföreningen Södra Skogsreviret och SLC:s skogsutskott.
Temat för årets skogsmarsch handlar om att Finland ska bli allt mera skogrikt fram över, alltså rent konkret, att man överlåter skogen till nästa generation i bättre skick än den var då man själv fick börja förfoga över den. Det här är en självklarhet för de flesta skogsägare.
– Skogen har alltid varit symbol för styrka och i synnerhet kontinuitet. I vår tid är dess tillväxt en av de mest avgörande faktorerna för att bibehålla en levande planet, säger von Frenckell.
Vidare tar han upp att skogarna ger oss väldigt mycket, bland annat ekonomisk välfärd, föda, rekreation och positiv klimatnytta.
– Tillsammans kan vi arbeta för att säkerställa att skogen förblir en plats där tillväxt möter respekt och att skogen också finns där för kommande generationer, säger von Frenckell.
Ser på skogens framtid med tillförsikt
Mats Holmgård är skogsombudsman vid SLC och har arbetat mycket med arrangemangen.
– Om vi tänker på vad vi åstadkommit under de här 75 åren så kan vi utan vidare se an med tillförsikt på framtiden och ta hand om skogen på ett allt bättre sätt, men också att förbättra själva skogsbruket ytterligare, säger han.
75 procent av Finlands areal är skog och största delen av skogen är privatägd. Följaktligen har vi hela 600.000 skogsägare och var och en av dessa förvaltar Finlands gröna guld, en egen skog som de kan njuta av och bruka enligt sina egna målsättningar.
En skogsägare sköter målmedvetet om sin skog med ekonomiska målsättningar i tanke, medan en annan sätter högre värde vid olika naturvärden, naturens mångfald och naturskydd. En tredje skogsägare deltar i klimatarbetet genom att sätta kolbindningen högt på prioritetslistan.
Skogen erbjuder också sina rikedomar, både åt bärplockare, svampplockare och jägare. Dessutom är skogen bra för hälsan. Att spendera tid i skogen har otaliga positiva effekter på människors välbefinnande. Dessa målsättningar är inte motstridiga, men i ett mångsidigt skogsbruk kan man beakta alla värden.
– Skogen erbjuder en massa olika möjligheter, säger Holmgård.
På Skogsmarschens webbkanal metsamarssi.fi belyses skogsbrukets många dimensioner. På kanalen kan du titta på program som lyfter upp hur mångsidigt skogsbruk i de finska skogarna kan se ut.
Till exempel kan du lära dig om olika skogsskötselmetoder, narturhänsyn och virkeshandeln, samt få praktiska knep i skogsskötseln. På Skogsmarschens kanal kan du också få en inblick i naturfotografering, lära dig att kocka på eld samt delta i skogsyoga eller skogsägarens gympass.
– Det är mycket viktigt att skogsmarschen fortsätter att vara en spegel av sin tid, att den är relevant och inte minst engagerande, säger Mats Holmgård.
Allt började redan 1950
Trots att Skogsmarschen idag på alla tänkbara sätt försöker följa med sin tid och vara relevant, så har den en lång och anrik historia som går tillbaka till juni 1950, då Skogsmarschen ordnandes för första gången.
Målsättningarna med Skogsmarschen i det efterkrigstida Finland var mycket konkreta. Varje skogsägare skulle tillsammans med sin familj och husfolk tillbringa åtminstone en dag med att sköta om sin skog, så att man på det här viset vis skulle kunna öka virkesproduktionen i de privatägda skogarna.
Marschen bestod i huvudsak av diverse skogsskötselarbeten, som markberedning, plantskogsskötsel, dikesrensning, stamkvistning, hyggesbränning, sådd och plantering.
1950 ordnades Skogsmarschen av centralskogssällskapet Tapio och skogsvårdsnämnderna, och kampanjen fick då stor popularitet. Nästan en halv miljon finländare deltog i tillfället och skogsvårdsarbeten utfördes på över 60.000 hektar.
Till deltagarna kunde man också räkna marschens beskyddare, president J. K. Paasikivi, samt USA:s tidigare presidentfru Eleonora Roosevelt som då fungerade som FN-ambassadör.