Det kvinnliga skogsnätverket Skogsgläntan premierades med årets österbottniska Pro Skog-pris på Wasa Future Festival. Ambitionen med nätverket är att öka kvinnliga skogsägares intresse och engagemang för skogsbruk.
Egentligen skiljer sig inte kvinnors syn på skogsbruk och skogsvård nämnvärt från männens perspektiv.
Det konstaterar trion Christel Holmlund-Norrén, Anne Lindgren-Slotte och Gun Anderssén-Wilhelms som för det kvinnliga nätverket Skogsgläntans räkning fanns på plats för att ta emot det österbottniska Pro Skog-priset under Wasa Future Festivals öppningsdag den 7 augusti.
Utmärkelsen, som delas ut av det regionala skogsrådet i Österbotten, tillfaller någon aktör som på ett aktivt och konstruktivt sätt har gjort värdefulla insatser för det österbottniska skogsbruket. Årets pris utdelades av Anders Lillandt och Mårten Lövdahl.
Kvinnor vill lära sig mera om skogsbruk
Holmlund-Norrén, Lindgren-Slotte och Anderssén-Wilhelms är initiativtagare till nätverket Skogsgläntan som grundades i början av 2022 och som riktar sig till kvinnliga skogsägare.
Till verksamheten hör allt från anordnande av fysiska och digitala nätverksträffar till att hålla kontakt med liknande organisationer i nordiska grannländer.
– Det här priset stärker ytterligare vår motivation att fortsätta arbeta för skogen, säger Christel Holmlund-Norrén.
Den premierade trion betonar att det är en synlig trend att kvinnor vill lära sig mera om skogsbruk. Traditionellt är det oftast männen som har tagit hand om skogsrelaterade ärenden. Det sker dock en förändring på den här fronten och behovet av sakkunskap är därför stort, konstaterar trion.
Hittills har ett 80-tal medlemmar anslutit sig till Skogsgläntan. I de informativa träffarna ute i terrängen brukar vanligtvis cirka 15-20 personer delta.
– Den 9 augusti arrangerar vi en skogsträff i Munsala och då är det skogsskador som är temat för dagen. I september planerar vi att ha en träff där vi lär oss mera om skogsröjning, säger Anne Lindgren-Slotte som bedömer att Skogsgläntan har goda möjligheter att växa som forum.
Mera mångfasetterat EU-styrt skogsbruk framöver
Jaana Kaipainen, ledande EU-skogsexpert på Finlands skogscentral, redogjorde allmänt för EU:s skogspolitik och REDIII-direktivet i sitt föredrag på framtidsfestivalen i Vasa.
I unionens gröna utvecklingsprogram Green Deal är några huvudmål att få bukt med nettoutsläppen av växthusgaser fram till år 2050, att åstadkomma en frikoppling mellan utsläpp och ekonomi samt att bana väg för en ändamålsenlig övergång över hela EU-fältet.
Mera naturskyddsåtgärder finns på EU-agendan. Totalt 30 procent av mark- och havsområdena bör enligt unionen skyddas och en tredjedel av dessa områden dessutom på ett mera strängt vis. Till skyddsobjektskategorin hör såväl naturskogar som äldre skogar.
Skogsbruket blir överlag mera mångfasetterat framöver. Parallellt bör bland annat olika nationella förhållanden och utgångslägen samt historiska traditioner ihågkommas och beaktas i unionens skogspolitik.
Samtidigt kommer byråkratin att fortsätta öka på grund av ett tilltagande behov av uppföljningar och rapporter, framhålls det.
– Klimatförändringarna och till exempel de ökade riskerna för torrperioder och skogsbränder är ytterligare en faktor som kommer att uppmärksammas i betydande grad framöver, säger Kaipiainen.
I enlighet med målsättningar och hållbarhetskriterier gällande nationell förnybar energi poängteras det att utvunnen biomassa bör härstamma från lagliga avverkningsområden.
Biomassan får inte hämtas från skyddsområden, naturskogar och äldre skogar, särskilt mångsidiga och artrika skogsområden samt områden som kärrdikats efter 2008, tilläggs det.