Avverkningsmaskin I Vinterlandskap Bild Skogscentralen
De uppgifter om avverkningens avgränsning, avverkningssättet och -tidpunkten som fås från skogsmaskinerna förbättrar kvaliteten och aktualiteten hos den skogliga informationen. Att en avverkning har verkställts förmedlas direkt till Skogscentralens system och med liten fördröjning vidare till olika informationstjänster. FOTO: Finlands skogscentral
Tema

Skogsdata uppdateras nu
med uppgifter direkt från
avverkningsmaskiner

Finlands skogscentral har avtalat med organisationerna i skogsbranschen om ett betydande samarbete i anslutning till uppdateringar av skogsdata. Avverkningsmaskiner som driver virke i skogarna förmedlar numera uppgifter om avgränsning, metod och tidpunkt till Skogscentralen. Med hjälp av dessa uppgifter kan Skogscentralen bättre hålla skogsdata aktuella, vilket är till fördel för skogsägarna och hela branschen.

De uppgifter om avverkningens avgränsning, avverkningssättet och -tidpunkten som fås från skogsmaskinerna förbättrar kvaliteten och aktualiteten hos den skogliga informationen. Att en avverkning har verkställts förmedlas direkt till Skogscentralens system och med liten fördröjning vidare till olika informationstjänster.

Skogsägare kan läsa uppgifter som gäller de egna skogarna genom att logga in i Skogscentralens tjänst MinSkog.fi. Skogsfigurer som uppdaterats med uppgifter från avverkningsmaskiner kan också läsas i form av öppen skogs- och naturinformation som tillhandahålls av Skogscentralen.

– För förmedling av uppgifter behövs alltid skogsägarens samtycke, vilket bekräftas i samband med virkeshandeln. Skogscentralen får inte kännedom om virkesvolymerna vid avverkningarna. Uppgifter om bestånd som blir kvar och framtida åtgärdsförslag tas fram med hjälp av beräkningsmodeller, berättar servicechefen för skogsdata Jussi Lappalainen vid Finlands skogscentral.

Aktuella data till nytta för hela skogsbranschen

Att skogsdata är uppdaterade är till fördel för såväl skogsägarna som organisationerna i skogsbranschen. Skogsägarna och aktörerna kan utnyttja informationen till exempel när de planerar skogsvård och avverkningar eller gör olika skogskalkyler.

– De uppgifter som kommer från avverkningsmaskinerna gör det möjligt att automatisera olika skeden i produktionen av skoglig information. Det sparar kostnaderna för skogsdata som produceras med offentliga medel, säger Lappalainen.

För närvarande lämnar Forststyrelsen, Metsä Group, Stora Enso, UPM och Versowood uppgifter från avverkningsmaskiner till Skogscentralen. Hittills har Skogscentralen tagit emot uppgifter som berör över 200.000 hektar skog.

Uppgifter från avverkningsmaskiner har kommit in till Skogscentralen sedan hösten 2002 och målet är att få fler organisationer med i samarbetet.

Ändringar i beståndsuppgifter och åtgärdsförslag

För beräkningen av beståndstillväxten och åtgärdsförslagen har Skogscentralen börjat tillämpa en ny modell som utöver grovleken även beaktar beståndets ålder i enlighet med skogsvårdsrekommendationerna.

– Ändringen gjordes eftersom man utifrån respons och observationer i terrängen märkt att förslag om förnyelseavverkning hade getts för relativt unga och snabbt uppvuxna skogar där förnyelseavverkning inte ännu är ekonomiskt förnuftigt, berättar Lappalainen.

Till följd av ändringen har förslag om förnyelseavverkning på en del figurer senarelagts eller så har det föreslagits gallring i stället för förnyelseavverkning.

Numera beräknas nuläget beträffande beståndet även på rasterrutorna i den skogliga informationen. En ruta består av 16 x 16 meter skogsmark och används som basenhet för insamling av skoglig information genom fjärrkartering. Hittills har man kunnat få rutbaserade beståndsuppgifter bara vid inventeringstidpunkten, men härefter uppdateras uppgifterna enligt tillväxt och utförda skogsvårdsåtgärder.