De finländska skogsägarna är redan duktiga på naturhänsyn. Men nu görs stora satsningar på att medvetenheten ska öka ytterligare. Förra veckan hölls en vandring i Korsholm där skogsägare fick tips på vilka åtgärder som kan vidtas.
– Egentligen är det här ingen ny information. Men ändå vill vi lyfta upp åtgärder som kan vidtas för att förbättra naturvårdshänsynen och påminna om dem. Därför ordnar vi de här vandringarna, säger Nina Jungell, expert på naturvård vid Finlands skogscentrals södra verksamhetsområde.
Under hösten har skogscentralen i samarbete med Tapio, Skogsindustrin r.f. och MTK ordnat så kallade ”Bättre naturhänsyn”-vandringar runt om i landet. Förra veckans torsdag ordnades ett svenskspråkigt tillfälle i Vassor i Korsholm.
– Vandringarna är kopplade till det treåriga projektet ”Monimetsä”. Jag ser skogsskydd som körsbären på en tårta medan naturhänsynen är själva tårtan, förklarar Jungell.
Drygt tjugo intresserade markägare kom för att lära sig mera om hur man förbättrar just naturhänsynen. Med sig hem fick de en lista över åtgärder man kan vidta i samband med skogsvårdsarbeten och avverkning för att öka naturvärdena i sin skog.
Många olika åtgärder
Exempel – inom ramen för slyröjning och röjning – kan vara att man sparar viltbuskage, bevarar antalet trädslag och upprätthåller en blandning av dem. Gällande beståndsavverkningar sparas grupper av naturvårdsträd, död ved och högstubbar lämnas.
– Det här är en checklista som vi också ska dela ut till skogsfackmän inom virkesindustrin som är i nyckelroll. Det är virkesköparna som kommer överens med markägaren och ger råd om hur naturhänsynen optimeras, säger Jungell.
Därför var också Tobias Käld, operativ chef för Metsä Group i Vasa och Seinäjoki distrikt, med på vandringen som dessutom genomfördes i hans egen skog. Käld beskriver sig som en medveten skogsägare som eftersträvar god naturvårdshänsyn.
– Att upprätthålla en god naturvårdshänsyn innebär inte att man som markägare behöver göra något stort avkall på den ekonomiska biten. Vi har råd att beakta naturvärden och i likhet med mig tror jag de flesta markägare är intresserad av naturen, säger Käld.
Han håller med Jungell om att virkesköparna är i nyckelposition.
– Markägarna är relativt medvetna om naturvården men det är upp till oss virkesköpare att föra fram budskapet ytterligare. I vår service poängteras naturvärden och vi ser det som viktigt att vi vägleder markägare – både de som är insatta och de som har mindre kunskap, förklarar Käld.
Det blir vanligare att markägare kan ha olika mål med sitt skogsägande annat än ekonomin.
– Är någon intresserad av exempelvis viltvänligt skogsbruk kan vi ta det i beaktande. Skogsägaren är kung i sin egen skog och vi arbetar utifrån kundernas önskemål, säger han.
Ökad acceptans
Jungell poängterar att åtgärder som förbättrar naturhänsynen oftast riktas till de träd och de områden som inte har den största ekonomiska betydelsen.
– Ekonomiskogsbruk kan gå hand i hand med miljöhänsynen men det som vi försöker göra nu är att ytterligare öka den allmänna kunskapen acceptansen.
Hur är det med acceptansen, Tobias Käld?
– Den är mycket bättre än för tio år sedan. Då var acceptansen för exempelvis sparträd som ska bli död ved på en helt annan nivå. I dag upplever jag inte något regelrätt motstånd mot att ta naturen i hänsyn så en stor majoritet ser inte det här som något negativt, säger han.
I Vassor fick deltagarna på Kälds marker bekanta sig med naturvård under skogens hela omloppstid. Bland annat besöktes en kalyta med skyddszoner mot havet, med sparträd, inslag av lövträd och högstubbar. Samtidigt fick de också information om markberedning, vattenvård och plantskogsvård.
– Det här är perfekta marker för här finns många olika exempel på naturvårdshänsyn, konstaterar Jungell.