En bit skoglig nutidshistoria samt en inblick i hur skogsbruket utvecklats sedan mitten av förra seklet presenterat i form av flertalet personers egna minnen och berättelser. Det är essensen av Anne Manners senaste bok ”Skogen som livsstil”, som hon har gjort tillsammans med fotografen Magnus Crawford.
Den ursprungliga tanken var att skriva en ordinär historik om skogsarbetets historia, en faktaspäckad bok baserad på olika sorters arkivmaterial och information som skulle samlas ihop vid ett besök till skogsmuseet i Lusto. Sedan skulle texten varvas och lättas upp med några berättelser av folk med personliga erfarenheter från skogen.
Men världsläget satte käppar i hjulet och coronapandemin sköt Anne Manners och Magnus Crawfords insamling av faktamaterial i sank våren 2020.
Allt var stängt, arbetet stod stilla och tvivlen på att det alls skulle bli någon bok frodades. Samtidigt puttrade tankarna på.
Anne, som är utbildad skogshuggare och skogsbruksingenjör, har i flera decennier jobbat inom ekonomiskogsbruk. I tretton år var hon verksamhetsledare för Övermark skogsvårdsförening, innan hon satsade på ett yrke som författare och skribent.
I sju år fungerade hon som skogsredaktör för Landsbygdens Folk, och därefter började hon arbeta mer självständigt som författare, föreläsare och företagare.
Bevarar berättelser
Under de yrkesverksamma åren i skogsbranschen hann Anne träffa otaliga personer med koppling till skogen.
Kontaktnätet är stort, antalet berättelser hon bär med sig från tiden i skogen större. Eftersom förändringen och utvecklingen inom branschen har varit enorm sedan Anne började jobba inom skogsbruket år 1981 beslöt hon sig för att bygga upp boken kring folks personliga minnen och berättelser i stället.
Det är nu som berättelserna ska dokumenteras, tänkte Anne. Nu eller aldrig. Och började höra sig för bland bekanta samt efterlysa bilder och berättelser i olika grupper på sociala medier.
Skogsfolket har varit tillmötesgående och intresset att dela med sig har varit stort.
Däremot har det varit svårare att hitta bildmaterial av praktiskt arbete i skogen från förr. Men bilder har kommit in, och speciellt en av dem som hörde av sig visade sig ha ett enormt bildarkiv, som sträckte sig över flera generationer, till förfogande. Det var bara för Anne och Magnus att botanisera.
Slutresultatet är en bok där 22 personer, som helt eller delvis livnär eller har livnärt sig på arbete i skogen, berättar sin historia.
Det huggs, avverkas, röjs och planteras. Och in i berättelserna vävs nutidshistorien och skogsbrukets utveckling, varvat med korta faktatexter som lättfattligt förklarar skogsbrukets metoder för dem som inte har insikt i ämnet från förut.
Med yxa och bågsåg
Boken tar avstamp i 1950-talet och med facit i hand ser vi tydligt hur fort utvecklingen farit fram inom skogsavverkningen på bara sju decennier.
En av de medverkande, Lars Udd som är född 1944 i Malax, berättar hur hans första skogsrelaterade arbete var att som liten gosse barka pappersved på förtjänst.
Som tioåring hanterade han bågsåg och yxa och han kommer väl ihåg den enorma betydelse det hade för utvecklingen av skogsarbetet när sågbladen blev specialhärdade. De gamla sågbladen hade krävt ett ständigt vässande och skränkande som var tidsödande.
Metallbågsågen var revolutionerande.
Omkring tio år senare motoriserades arbetet för Lars del då han köpte sin första motorsåg, en 125-kubiks Sulo med en kedjehastighet om 13 meter i sekunden, som vägde 13 kilo.
När han tre, fyra år senare bytte ut den till en Raket 60 hade vikten i det närmaste halverats. Under ett helt yrkesliv som skogshuggare hann Lars Udd arbeta med ungefär 20 motorsågar.
I boken finns också berättelser om personer som kört virke ur skogen både med häst och traktor, som har jobbat på såg och som har klarat livhanken genom att arbeta i skogen då uppdragen inom den egna branschen lyst med sin frånvaro.
Och om grävmaskinsföraren vars tjänster var så efterfrågade ännu långt efter pensionen att han vid 84 års ålder till slut sålde sin Kobelco för att kunna leva pensionärliv.
Vi får även träffa nutidens skogshuggare som sitter i maskiner dyra som egnahemshus, där dagens teknik och teknologi råder och skogshuggarens arbete går ut på att manövrera spakar och ta stora mängder beslut på väldigt kort tid.
Anne har även valt att ta med en kvinna som ska bli naturinstruktör, en florist som använder material ur egen skog och en karl i Malax som har skapat en vandringsled på egen mark för allmänheten att ta del av.
