Skogens roll för klimatet, de senaste riksskogstaxeringarna, bioenergisektorns utveckling samt skyddsavtal för skog var på agendan när den finlandssvenska skogssektorn träffades till skogsbrukets vinterdagar i Vanda 12-13.2.
Hillevi Eriksson, specialist vid Skogsstyrelsen i Sverige, säger att skogens roll i kampen mot klimatförändringen inte ska underskattas.
– God skogsvård ger hög avverkning (substitutionsnytta) och virkesförrådsuppbyggnad. Skogens produkter motverkar också användningen av betong, plast och fossila bränslen i stor skala utan att virkesförråden minskar.
Eriksson säger att ett hållbart skogsbruk är en förutsättning för ett hållbart samhälle.
– Skogen hjälper oss att skapa ett hållbart samhälle utan växthusemissioner, men det måste börja med ett hållbart skogsbruk med stark biodiversitet.
Sverige har en ny lag från och med 2019 som förutsätter att det görs en klimat- och sårbarhetsanalys vart femte år.
– Det här innebär att vårt arbete kommer att förändras och bli mer systematiskt, säger hon.
Modeller för avverkningsmöjligheter i Nyland
Forskaren Kari Härkönen vid Naturresursinstitutet Luke har forskat i olika modeller för avverkningsmöjligheterna i Nyland. Som grund ligger landskapsvisa beräkningar från 2015 och resultaten har utnyttjats i utarbetandet av Nylands regionala skogsprogram 2016-2020. De senaste beräkningarna baserar sig på fältdata från RST12 (riksskogstaxeringen) från 2018.
– Notera att våra modeller för beräkning av avverkningsmöjligheterna enbart baserar sig på likåldriga bestånd. Hittills har vi inga modeller för olikåldrigt skogsbruk (kontinuerligt), säger Härkönen.
Med NT-modellen är målet att få största möjliga nettointäkter, med SK-modellen är målet att beräkna största tekniskt och ekonomiskt hållbara avverkningsvolym. Med TH-modellen är målet att åskådliggöra skogarnas utveckling ifråga om avverkningsvolymen.
– Modellerna är intressanta och användbara på olika sätt beroende på vad man vill undersöka. Gällande avverkningsmöjligheterna skulle jag säga att det i Nyland som jämförelseområde inte finns möjlighet att avverka särskilt mycket till på hållbara grunder. Avgång och tillväxt ligger faktiskt rätt så nära varandra, det är absolut inte kritiskt men marginalen är rätt så liten, betydligt mindre än i andra delar av landet. Det har kanske att göra med områdets karaktär, säger han.
Det nyländska jämförelseområdet i fråga om riksskogstaxeringen är relativt nytt, vilket gör att det inte finns tidigare data från exakt motsvarande område att jämföra med.
Liten marginal mellan avgång och tillväxt
Karen Wik-Portin, regiondirektör vid Skogscentralen, kommenterar skogstaxeringens siffror med att det på det nyskapade jämförelseområdet Nyland faktiskt är en förhållandevis liten marginal mellan avgång och tillväxt.
– Det är vi inte vana vid. I de flesta regioner, också i Kustens skogscentrals gamla områden, har det traditionellt funnits en väl tilltagen marginal mellan avgång och tillväxt. Just nu är det också speciellt att vi för det område som här kallas Nyland inte har jämförelsesiffror.
Hon konstaterar också att mängden brännved som används är förhållandevis stor i Nyland, 650.000 kubikmeter.
– I Nyland finns det stora befolkningskoncentrationer och den här siffran är uttryckligen mängd använd brännved, vilket ju i varje fall i teorin betyder att en del av den kan komma annanstans ifrån.
En annan slutsats man kan dra av jämförelsen mellan riksskogstaxeringarna 2012 och 2018 är att plantskogarna sköts allt bättre.
– Plant- och ungskogarna verkar skötas allt bättre och det är ju verkligen glädjande. Det är också någonting vi på Skogscentralen och alla aktörer i branschen försökt framhålla, säger Wik-Portin.
Biobränslen behövs
Tage Fredriksson, branschchef vid föreningen för Bioenergi, redogör för nuläget och utsikterna för biobränslen i Finland.
– Biobränslen är helt klart på frammarsch i Finland. Det finns såväl efterfrågan som utbud här.
Mera ersättande kapacitet byggs hela tiden runt om i landet. I de flesta anläggningar kommer bränslet, åtminstone i ett inledande skede, att vara träflis eller träpellets. I Kemi, Björneborg, Uleåborg, Tammerfors, Lahtis, Nådendal och Tavastehus byggs eller planeras anläggningar.
Esbo och Vanda bygger eller planerar två anläggningar var. I Helsingfors bygger eller planerar man fyra anläggningar. Största delen av anläggningarna producerar enbart värme, men flera av dem är så kallade CHP-anläggningar och producerar såväl värme som el. Helsingfors stad och dess energibolag Helen har redan fattat beslut om att fasa ut stenkolen.
– Men det är klart att det behövs en hel del ersättande kapacitet för stenkolen. Som läget är just nu har Helsingfors fortfarande inte heltäckande ersättande kapacitet för stenkolen.
I rikspolitiken diskuteras bland annat torvens ställning och det faktum att Finland har som mål att man i landet använder 30 procent biodrivmedel 2030. Det här för att minska koldioxidutsläppen.
– Jag upplever att torven har politisk motvind just nu och gällande biodrivmedlen får vi se hur det går, produktionen är tämligen liten fortfarande.
Hela bioenergisektorn behöver i varje fall arbetskraft.
– Vi behöver 750 årsverken till för att kunna förverkliga de planer som finns. När det gäller bioenergi överlag har logistiken också en otroligt viktig roll och för att bygga upp och förverkliga en fungerande logistik behövs också arbetskraft, säger Fredriksson.
Olika trender sätter dagordningen
Fredriksson funderar också kring energibranschens olika trender just nu.
– Bland annat sker det en elektrifiering av energisektorn, kunder producerar allt mer egen el, kunderna anpassar också konsumtionen efter den rådande priset och man tar tillvara allt mer spillvärme, räknar han upp.
Fjärrvärmens roll i framtiden är också oklar gällande omfattningen och de tekniska lösningarna. Fjärrvärme kommer ändå sannolikt alltid att finnas.
Enligt Fredriksson använder finländarna klabbad ved också i framtiden.
– Vedanvändningen kommer att finnas kvar. Under de senaste 20 åren har trenden till och med varit ökande. Ofta har det gått hand i hand med att oljeanvändningen minskar. Under vintern 2016-2017 ökade vedanvändningen till 6,5 miljoner fastkubik i Finland och det är ju särskilt under köldtoppar som veden behövs. Kombinerat med till exempel luftvärmepumpar är inte vedeldning något dumt alternativ i det här landet, säger Fredriksson.
Halvvägs till målet i Nyland
Överinspektör Juha Lumme vid NTM-centralen i Nyland berättar om METSO-programmet 2008-2025 och de möjligheter för frivilligt skyddande av skog som finns. Målet är att stoppa tillbakagången hos naturtyper och skogsarter och skapa en gynnsam utveckling för den biologiska mångfalden.
Arealmålen är ställda på 96.000 hektar i hela landet och 8.300 hektar i Nyland. På nationell nivå har man nått upp till 70 procent av målen, men i Nyland enbart till 50 procent.
– I synnerhet här i Nyland hoppas vi att skogsägare ska ta kontakt med oss för att göra upp avtal. Också med tanke på att trycket på skogen från samhället omkring är särskilt stort just här behövs skyddade skogsområden, säger Lumme.
För tidsbundet skydd erbjuder NTM-centralen i första hand 20-åriga avtal och när det kommer till permanent skydd finns det två olika alternativ. Ett där äganderätten kvarstår hos skogsägaren och ett där äganderätten övergår till staten och skogsägaren helt enkelt gör en fastighetsaffär med den regionala NTM-centralen.
Ersättningen baserar sig på skogsbruksvärdet enligt summa-metoden. Ersättningen för permanent skydd är skattefri.
Miljöstödsavtal på tio år
Nina Jungell, expert på naturvård vid Skogscentralen, berättar å sin sida om Skogscentralens möjligheter till frivilligt naturskydd. När virkesanvändningen ökar understryks behovet av naturskydd och mångfald.
– Hos oss handlar det om så kallade miljöstödsavtal på tio år. Skogsägaren gör avtalet med Skogscentralen. Jag upplever att frivilligt skydd intresserar skogsägarna. Fortfarande finns det gott om ändamålsenliga objekt i skogarna som kunde skyddas och också tillräckliga anslag för det.
I Nyland var miljöstödet till skogsägarna i medeltal 3.000 euro per hektar för 2018.
Skyddsavtal i all ära, Jungell understryker ändå att vardagshänsynen i skogsbruket är viktigast av allt.
– Varje skogsbruksåtgärd inverkar och det är just naturhänsynen i vardagen som är av störst betydelse för skogen på sikt.