Vaxtrapportv38
Potatisskörden pågår med fart i hela landet. Upptagningen av matpotatis är längst hunnen i vårt viktigaste potatisproduktionsområde i Österbotten, där ungefär hälften av skörden är bärgad.
Jordbruk Marknad

Skörd och höstsådd håller tidtabellen

Spannmålströskningen är på slutrakan. Huvuddelen av skörden kunde bärgas i goda förhållanden, men regnen fördröjde skörden en aning mot slutet. I år är skillnaderna i skördens volym och kvalitet mycket stor mellan olika områden och gårdar. Torkan har drabbat odlingarna i södra Finland värst. Allmänt taget har höstsäd, gamla klövervallar, tidigt sådda bestånd, ärter majs och oljeväxter klarat den torra sommaren bäst, skriver ProAgria i sin växtodlingsrapport.

Regnen har satt fart på vallarnas, potatisens, sockerbetans och grönsakernas tillväxt. Vallarnas tillväxt är åter normal i största delen av landet, men den totala ensilageskörden kommer att bli mindre än normalt. En stor del av gårdarna kommer att bärga en tredje skörd. Skörden av potatis, sockerbeta och lagergrönsaker kommer trots regnen att bli mindre än normalt.

Växtperiodens utmanande väder kommer att leda till förändringar i odlingen nästa år. Det gynnsamma vädret under hösten har ökat på arealen höstsådda grödor. Enligt uppskattning kommer husdjursgårdarna att utöka sin vallareal, då den kommande utfodringsperiodens lager kommer att tryta.

Dessutom kommer man att bli tvungen att återetablera en del av de vallar som etablerades i år. Användningen av baljväxter i vallfröblandningarna uppskattas öka.

Tröskningen på slutrakan

Höstspannmålen kunde skördas före utgången av augusti i goda förhållanden. Vattenhalten vid skörd var allmänt 16-20 procent i de sista partierna.

Rågskörden blev mindre än normalt i nästan hela landet. I Kymmenedalen och delar av södra Finlands kustområden blev rågskörden hälften av det normala, men i Södra Savolax och Norra Österbotten fick man en normal skörd.

Rågens kvalitet i de sista partierna var god i Nyland, södra Finlands kustområden, Norra Savolax, Norra Karelen och Södra Österbotten. I övriga delar av landet var skördens kvalitet tillfredsställande.

Rågens hektolitervikt i de sista partierna var 65-80 kg/hl. De sista rågpartierna höll brödsädskvalitet till 90-100 procent, med undantag för Österbottens kustområden, där endast 60 procent av rågen fyllde kraven för brödsädskvalitet.

Höstveteskörden uppskattades uppgå till 70-80 procent av det normala i de sista partierna, men normal i Norra Österbotten. Höstvetets kvalitet var god i de sista partierna i södra Finlands kustområden, Birkaland och Södra Österbotten.

Höstvetets hektolitervikt var 78-82 kg/hl i de sista partierna och brödsädsdugligheten 90-95 procent.

Vårspannmålsskörden är nästan slutförd, endast 2-10 procent återstår att tröska. Skörden är mest på hälft i Birkaland (30 % otröskat). Huvuddelen av skörden kunde bärgas i goda förhållanden, även om regnen lokalt fördröjde tröskningen av de sista skiftena.

I södra Finlands kustområden var man tvungen att skörda de sista partierna vid en högre vattenhalt än normalt (20-25 %). Vattenhalten vid skörd av vårsäd var allmänt 15-18 procent. Skördenivån varierade stort mellan regionerna och skiftena för den sist tröskade vårspannmålen. Tidpunkten för sommarens få regnskurar och skillnader i jordart återspeglades tydligt i skördevolymerna.

Vårveteskörden i de sista partierna blev mindre än normalt i stora delar av landet och skörden var svag i Nyland och Egentliga Finland (40-50 % av genomsnittet). I Österbottens kustområden och Norra Österbotten var skörden däremot genomsnittlig.

Skördens kvalitet i de sista partierna var god i södra Finland och tillfredsställande i övriga delar av landet. Vårvetets hektolitervikter var i regel 79-85 kg/hl (normalt 77-80), proteinhalten 14-18 procent och falltalet 240-400. Brödsädsdugligheten var 75-95 procent.

Skörden av de sista korn- och havrepartierna blev på de flesta områden vid 60-80 procent av genomsnittet. I södra Finlands torraste områden blev skördarna under hälften av genomsnittet. Endast i Birkaland, Södra Savolax och Norra Österbotten var kornskörden normal i de sista partierna. De sista havrepartiernas skörd var normal endast i Södra och Norra Österbotten.

Kornskördens kvalitet var tillfredsställande eller god i Egentliga Finland, Birkaland, Kymmenedalen, Norra Savolax och Österbotten. Foderkornets hektolitervikt i de sista partierna var 60-72 kg/hl. Maltkornets hektolitervikter var 63-71 kg/hl.

Kvalitetsvariationerna var stora för havren: hektolitervikterna varierade i intervallet 48-58 kg/hl. I Nyland var häften av havrepartierna av sämre kvalitet än normalt, men på andra håll fyller 95-100 procent av havren foderkvalitet.

Också rybströskning på slutrakan

Rybströskningen är inne på slutrakan. Mest rybs att tröska återstår i södra Finlands kustområden, Nyland, Birkaland och Södra Österbotten, där 25-40 procent av rybsen ännu är oskördad. Vattenhalten vid skörd har allmänt varit 10-18 procent, endast i Nyland har man varit tvungen att skörda rybsen vid högre vattenhalt än normalt (vattenhalt 20 %).

Tröskningen av vårraps är litet senare än rybsens. Rapsen är bärgad endast i Mellersta Finland och Norra Österbotten Mest raps återstår att tröska i södra Finlands kustområden och Södra Österbotten, där 40-50 procent står kvar på åkern. Våroljeväxtskörden blir mindre än normalt (på de torraste områdena i södra Finland endast 40-60 % av genomsnittet), endast i Södra Savolax och Norra Österbotten är våroljeväxtskörden normal. Skördens kvalitet varierar från försvarlig till tillfredsställande.

Bondbönorna och ärterna är praktiskt taget skördade i nästan hela landet. Mest bönor återstår att skörda i södra Finlands kustområden, Birkaland och Södra Savolax, där 30-50 procent återstår att skörda. Bondbönans vattenhalt vid skörd har varit 19-20 procent i de sista partierna och 14-20 procent för ärternas del.

Bondbönans skörd blir mindre än normalt i hela landet med undantag för Nyland, där skörden uppskattas bli genomsnittlig. Bondbönans kvalitet är försvarlig i Kymmenedalen, Norra Savolax och Österbottens kustområden. På andra håll är bondbönans kvalitet tillfredsställande.

Ärtskörden var genomsnittlig på de flesta områdena. I Södra Österbotten var ärtskörden utmärkt, medan den var dålig i Egentliga Finland. Ärternas kvalitet var tillfredsställande eller god på de flesta områdena, endast i Kymmenedalen och Norra Savolax var kvaliteten försvarlig.

Spannmålshandeln står stilla

Endast en liten del av spannmålsskörden har sålts och levererats från gårdarna, eftersom handeln har stannat upp då odlarna väntar på spannmålens prisutveckling. I landets mellersta och norra delar är den tillgängliga skörden för försäljning liten: spannmålsskörden används som foder på den egna gården eller husdjursgårdar i närområdet.

Förhållandena under den gångna växtperioden förväntas öka intresset för sena sorter. Odlarna jämför allt noggrannare både växttid och odlingens lönsamhet. Prisutvecklingen kommer att påverka val av spannmålsslag.

Intresset för havreodling är ökande. Odlarna är däremot inte nöjda med rågpriset, vilket har lett till att rågarealen inte har ökat så mycket som de gynnsamma höstbruksförhållandena skulle ha gett utrymme för.

Intresset för odling av specialväxter är också ökande. Två mycket olika växtperioder efter varandra får odlarna att förbereda sig för extrema väder.

Fritflugan plågar höstsäd

Höstbruket har utförts i goda förhållanden och det är på slutrakan i hela landet. I Nyland uppskattar man att rågarealen har fyrdubblats från i fjol, medan arealen har ökat 40-100 procent i övriga delar av södra Finland och Södra Österbotten.

Arealen av höstvete har ökat måttligare: I Nyland och Södra Österbotten uppskattas ökningen till 100-150 procent jämfört med i fjol och i övriga delar av södra Finland till 50 procent. Odlingsarealen av höstoljeväxter uppskattas vara tredubbel jämfört med i fjol i Nyland och Södra Österbotten, men i Österbottens kustområden uppskattar man att odlingsarealen minskar betydligt.

De höstsådda grödorna har skjutit brådd väl. Endast i Egentliga Finland och Satakunda har höstspannmålens bråddskjutning varit svagare på grund av torka. Bråddskjutningen har varit sämst i Egentliga Finland samt södra och Finlands och Österbottens kustområden.

I södra Finlands kustområden uppskattar man att höstoljeväxternas groning har varit försvarlig. Av höstoljefälten har 80-100 procent hunnit gro.

I höstspannmål har man observerat rikligt med fritfluga och ställvis har man varit tvungen att utföra flera bekämpningar.

Regnen har fått vallarna att växa

Regnen har fått vallarna att piggna till. Endast i sydvästra Finland och Birkaland är vallarnas tillväxt sämre än normalt, ställvis till och med dålig. Tack vare den förbättrade tillväxten kommer 70-95 procent av gårdarna i södra Finlands kustområden, Nyland, Egentliga Finland och Norra Österbotten att bärga en tredje skörd.

I Savolax, Norra karelen, Österbottens kustområden, Norra och Södra Österbotten uppskattas totalskörden ensilage bli vid 80-90 procent av genomsnittet. På de områden i söder som har lidit mest av torkan, kommer den totala ensilageskörden att stanna vid 50-75 procent av en genomsnittlig skörd. Ensilagekvaliteten uppskattas vara tillfredsställande i hela landet.

Enligt uppskattning kommer ensilaget att räcka till endast behjälpligt i nästan hela landet. Endast i delar av Söda Savolax och Norra Karelen uppskattas mängden ensilage vara tillfredsställande under utfodringsperioden.

Alla metoder för att trygga tillgången på grovfoder har tagits i bruk på gårdarna. Den blygsamma ensilageskörden har kompletterats med helsädesensilage och man har bärgat vallskörden från skyddszonsvallar och naturvårdsåkrar, vartill man har bärgat halm för att trygga tillgången på fibrer. Av spannmålsarealen har 5-10 procent bärgats som helsädsensilage, i Lappland till och med 90 procent.

På de gårdar som har lidit mest av torka har man i förebyggande syfte minskat på djurantalet, men slakt i stor skala har kunnat undvikas. Kraftfodrets andel i utfodringen kommer att öka under kommande utfodringsperiod. Den knappa tillgången på grovfoder har ökat foderhandeln mellan gårdarna.

Ekologiska växtodlingsgårdar har bytt foder mot stallgödsel med ekologiska husdjursgårdar. Foder kommer att köpas och transporteras från längre avstånd än vanligt under inkommande höst.

Vallar som har etablerats i skyddssäd har etablerats dåligt på de områden som har lidit mest av torkan. Kompletteringar och förnyelser har ställvis vidtagits i stor omfattning. En del skiften måste lappas ännu nästa vår eller grundas på nytt.

Betesperioden förväntas ta slut inom två veckor i hela landet.

Potatistagningen framskrider med fart

Potatisskörden pågår med fart i hela landet. Upptagningen av matpotatis är längst hunnen i vårt viktigaste potatisproduktionsområde i Österbotten, där ungefär hälften av skörden är bärgad.

Potatisskörden kommer i Österbotten att bli 10-15 procent mindre än i genomsnitt, men på de torraste områdena i södra Finland uppskattas skörden bli cirka 60 procent av det normala. I Österbotten har bestånden inte lidit lika mycket av torka som i södra Finland, så skördens kvalitet är tillfredsställande. Potatisskiften som inte fick regn eller bevattnades under knölbildningen lider av skorv.

Upptagningen av stärkelsepotatis har inletts i Österbottens kustområden och Södra Österbotten, där man uppskattar att skörden blir mindre än normalt. Skördens stärkelsehalt uppskattas vara tillfredsställande.

Utsädespotatisen är nästan helt upptagen i Österbottens kustområden, men i övriga delar av Österbotten har upptagningen bara inletts. Utsädespotatisskörden blir mindre än normalt i Södra Österbotten och i övriga delar av Österbotten uppskattar man att skörden blir genomsnittlig. Utsädespotatisens kvalitet varierar från försvarlig till tillfredsställande.

Sockerbetorna växer ännu. De senaste tidernas regn och varma väder har påskyndat tillväxten och lokalt kan skörden bli rekordstor, men i allmänhet kommer skörden att bli försvarlig till mängd och kvalitet. I sydvästra Finland och södra Finlands kustområden uppskattas skörden bli 60 procent av genomsnittet. I Österbottens kustområden uppskattas skörden bli 90 procent av genomsnittet.

Äppelsäsongen som allra bäst

I södra Finland plockas för närvarande den sista skörden av höstäppelsorterna. Vintersorterna Lobo och Aroma mognar för skörd tidigare än normalt i slutet av september.

Äpplena drog nytta av sommarens värme och äpplena har en utmärkt smak. Tack vare det soliga vädret har äpplena också fått en fin färg.

Tack vare flitig bevattning utgjorde den torra sommaren inte ett stort problem för den inhemska äppelproduktionen.

Grönsaksskörden liten men av god kvalitet

Skördeperioden för blomkål, broccoli och isbergssallat torde fortgå till slutet av september, men mot slutet av säsongen mognar mindre partier för skörd. Kvaliteten på den grönsaksskörd som nu bärgas är god, men den torra sommaren har decimerat skörden trots bevattning.

Skörden av lagergrönsaker håller på att inledas. Lagergrönsaksskörden inleddes med upptagning av lök i slutet av augusti. Lökarna är mindre än normalt på grund av torkan.

Skörden av morot, rödbeta, kålrot och kinakål inleds inom en vecka. Om vädret i fortsättningen är varmt och regnfattigt, inleds skörden av huvudkål först i medlet av oktober i södra Finland för att på det sättet få skördevolymen att öka.

Skörden av lagergrönsaker torde bli 30 procent mindre än i genomsnitt i södra Finland.