Intresset var mycket stort när Landsbygdens Skattetjänst Ab ordnade föreläsningar i Mariehamn om framtidens jordbruksföretagande samt beskattning och planering i samband med generationsväxlingar.
– Vi är minst 75 på plats, förklarade Skattetjänstens chef Anna Südhoff som höll i trådarna för evenemanget.
Träffen ordnades som ett samarbete mellan Landsbygdens Skattetjänst, som ägs av Ålands producentförbund, och Ålands Hushållningssällskap samt med bidrag från landskapsregeringen och EU.
Huvudföreläsare var Axel Falck, som är utbildad agronom och vid sidan av jobbet som ekonomirådgivare vid Nylands Svenska Lantbrukssällskap NSL med totalt 27 anställda också driver familjejordbruket i östra Nyland.
Gården tog han över 2015 och innan han började som ekonomirådgivare på NSL arbetade han också en sväng inom skatteförvaltningen.
Nu har han anlitats han som sakkunnig vid exempelvis generationsväxlingar inte bara i Nyland utan i hela Svenskfinland och även på Åland.
Gåva fördelaktigast för den som tar över
Falck hade också en gård från Geta på norra Åland som modell när han visade hur man i samband med en generationsväxling beräknar gängse värde på en jordbruksfastighet och hur skattelättnaden påverkar gåvobeskattningen.
Han pratade över en timme med stöd av detaljerad information på storbild, men påpekade att det ändå bara var ”att skrapa på ytan”.
– Varje gårds situation måste utredas skilt för sig och det är en tidsödande process. Om man tänker ta över gården nästa år så kan det vara för sent att börja nu.
Vid en generationsväxling finns det många saker att beakta. Dels med själva processen och vad man vill uppnå och om det ska bli ett köp, köp av gåvokaraktär eller gåva. Överlåtelsen måste dessutom anpassas till de inblandade parternas ekonomiska förutsättningar.
Men Axel Falck har ett tips:
– För fortsättaren är det ekonomiskt förmånligaste alternativet att genomföra ett generationsskifte som gåva.
Måste trygga också överlåtarens ekonomi
Att ge över en jordbruksfastighet som gåva eller via ett köp av gåvoliknande natur till nedsatt pris förutsätter förstås att även överlåtarna får en tryggad ekonomi.
– Den som har en bra pension eller andra inkomster behöver kanske inte mera pengar, men å andra sidan ska man som pensionär inte heller behöva amortera bort lån, tycker Falck.
Ett av hans råd är därför att generationsskiften genomförs så att överlåtarna kan betala bort åtminstone alla sina lån med koppling till gårdsbruket.
Ett annat tips är att om det också finns syskon med i bilden ska den som tar över gården inte betala ersättning direkt till dem som en gåva. Gåvoskatten blir nämligen lägre om den som tar över gården först ger pengar åt föräldrarna, som i sin tur ger dem vidare till de andra barnen som är deras bröstarvingar.
Förhandsavgörande om gåvobeskattning
Vid en generationsväxling kostar det att begära skatteförvaltningens förhandsavgörande om gåvobeskattningen, men enligt Axel Falck kan det i vissa fall vara värt pengarna.
– Det kan vara bra att på förhand veta hur mycket man ska betala i stället för att i efterhand få en stor skattechock, påpekade han.
I hans aktuella exempel från Åland beräknades det gängse värdet för en gård med 60 hektar åker och 60 hektar skog i Geta inklusive byggnader till ca 1 miljon euro, medan värdet efter skattelättnader bara var ca 70.000. Det är en avsevärd skillnad.
Genom att överlåta den aktuella gården som en gåva kommer man enligt Falck undan med ca 7.000 euro i skatt, om man blir beviljad skattelättnad. Annars skulle gåvoskatten vara ca 148.000 euro.
Aktiebolag en fallgrop för rätt att ärva mark
Alla som uppgett sin e-postadress åt Skattetjänstens Anna Südhoff får tillgång till Axel Falcks power-point-presentation och hans kunnande var bevisligen uppskattat.
Redan under kaffepausen var det flera personer som ville föra privata diskussioner med honom och efteråt blev det nästan köbildning när många ville boka tid för närmare samtal.
Kortfattat berättade Falck också om olika effekter ifall man vill driva ett jordbruk som aktiebolag. I det sammanhanget påpekade Linda Franklin, som är jurist vid Ålandsbanken, att utflyttade ålänningar som förlorat sin hembygdsrätt inte beviljas rätt att äga tomter och annan mark som förts in i ett aktiebolag.
Ålänningar som bott så länge utanför Åland att de tappat sin hembygdsrätt får enligt nuvarande praxis endast tillstånd att äga mark som de har ärvt, köpt eller fått av en privatperson.
Å andra sidan är det inte särskilt svårt för utflyttade ålänningar att få tillbaka hembygdsrätten om man skriver sig som boende på Åland och betalar skatt där.
Högre stödnivå för unga odlare
Finansiella handläggaren Leif Franzell från landskapsregeringens jordbruksbyrå passade också på att slå ett slag för möjligheten till stödet för personliga rådgivning som jordbrukare kan få för att anlita exempelvis just Falck och andra experter.
Ett villkor för landskapets stöd är att rådgivarna är godkända för rådgivning på Åland. Namnen på dem finns på landskapets och Livsmedelsverkets hemsidor.
Franzell berättade om startstödet på 40.000 euro som nu betalas för dem som tar över gårdar och förklarade att landskapet nu har pengar för 25 generationsskiften under de kommande fem åren.
Den allra största biten också inom det nya stödprogrammet handlar om de 35-procentiga investeringsstöden, som kan höjas med 10 procentenheter till unga odlare. Åldersgränsen på Åland är högst 41 år.
Pengar också för markavvattning
Investeringsstöd beviljas inte enbart för produktionsbyggnader, lager, vissa skördemaskiner samt energisatsningar utan också för exempelvis utbildning, rådgivning, samarbetsinvesteringar samt livsmedelsförädling.
De senaste åren har stöden för bevattning fått en stor roll.
En nyhet för den kommande perioden är enligt Franzell att landskapsregeringen också beviljar stöd för både täckdikning och avvattning av marker.