Förslaget till ny åländsk vattenlag döms ut av flera remissinstanser. Ålands Hushållningssällskap och Ålands Producentförbund vill att landskapet i stället ska låta Finlands vattenlag gälla på Åland och både kommunförbundet och ÅPF:s förre vd Henry Lindström befarar att lagförslaget kan bli en dödsstöt för vissa delar av jordbruket.
Hushållningssällskapet och ÅPF föreslår i sitt gemensamma utlåtande att Åland i borde låta Finlands vattenlag gälla i landskapet och framhåller att det inte får ställas strängare krav på Åland än vad som är nödvändigt utgående från EU:s miljölagstiftning.
Särskilt viktigt är att kraven inte får vara hårdare än i EU:s övriga medlemsländer och framför allt inte i förhållande till Finland och Sverige eftersom Åland ”konkurrerar på samma marknad”.
Enligt remissyttrandet strider flera paragrafer i lagförslaget mot både proportionalitetsprincipen och rättssäkerhetsprincipen. Där konstateras också den föreslagna skrivningen i princip kommer att stoppa jordbruk och all annan tillståndspliktig verksamhet i områden som i dagsläget inte har god vattenstatus.
Kritik riktas också mot många enskilda paragrafer och dessutom påpekas att frågan om ersättningar till drabbade markägare blir hängande i luften.
Bra regelverk för skogsbruket
Också Ålands Skogsvårdsförening är kritisk och tycker att skogsbruket redan har ett bra regelverk för att förhindra en försämring av vattenmiljön.
– Ytterligare tillståndsförfarande förorsakar endast mera administration och kostnader eftersom dikningen redan är tillräckligt reglerad för att inte förorsaka en försämring av vattenkvaliteten i våra vattendrag.
Också skogsvårdsföreningen betonar att den privata äganderätten måste respekteras beträffande mark- och vattenanvändning.
– Rätten till annans egendom bör således ifrågasättas och undvikas att ta med i lagstiftningen, skriver föreningen och påpekar bland annat att den föreslagna paragrafen om ”allmän rätt” att nyttja vatten bör ses över.
Kan bli som ett näringsförbud
Ålands kommunförbund skräder heller inte orden. Det finns enligt utlåtandet ”en betydande risk” att verksamhetsutövare som ansöker om tillstånd kommer att ”åläggas krav som inte är möjliga att uppfylla”.
– Skillnader i hur EU-lagstiftningen implementeras i medlemsländerna kommer sannolikt att leda till att exempelvis fiskodlingar flyttar bort från landskapet med påföljden att både arbetsplatser och skatteintäkter försvinner från landskapet. Sammanfattningsvis framhåller förbundet att Åland ska bära sin del av ansvaret för att minska miljöbelastningen i Östersjön, men med ”rimliga proportioner” med tanke på att Åland har ca 30.000 invånare av de 90 miljoner som bor runt Östersjön.
Lagförslaget medför ”stor osäkerhet för tillståndspliktiga verksamheter och de samhällen där livskraften i stor utsträckning är beroende av näringar som jordbruk eller fiskodling” och skapar därmed ett rättsläge som de facto kan fungera som ett näringsförbud, tycker kommunförbundet.
”Stor risk att primärnäringen dukar under”
Agronom Henry Lindström som under många år varit ÅPF:s vd och tidigare suttit i lagtinget och även jobbat som landskapsagronom vid jordbruksbyrån skriver i ett personligt remissyttrande att lagförslaget i dess nuvarande form medför ”stor risk att en redan hårt pressad primärnäring dukar under”.
– Det leder sedan till att vi importerar mat från länder runt Östersjön som inte försöker vara bäst i klassen och tar bort verksamhetsförutsättningarna för det egna näringslivet, påpekar han.
Lindström betonar att vattenhushållningen är en nyckelfråga för det framtida jordbruket, men framhåller också att det exempelvis inte får bli kostnadsdrivande tillstånd för att underhålla och rensa ens befintliga diken. Däremot bör det bli enklare att få ta vatten för bevattning.