Smidig skärgårdstrafik, digitalisering, smidiga skärgårdstjänster och skärgårdskaraktären som en positiv faktor i den regionala utvecklingen. Det här är mål, som skärgårdsdelegationen vill se i regeringsprogrammet efter riksdagsvalet i april.
Skärgården erbjuder en enastående miljö att bo och arbeta i samt att tillbringa sin fritid i. Det säger delegationen i ett pressmeddelande från förra veckan i anslutning till en valdebatt i Lilla parlamentet. Skärgårdsområdena har möjlighet att gå i täten, oavsett om vi talar om självförsörjande energisystem, hållbar turism, moderna och mobila arbetssätt eller serviceformer som skapas på ett nytt och djärvt sätt, heter det i meddelandet.
Debattledaren Janne Antikainen, som är utvecklingsdirektör vid konsultföretaget MDI påminner på valdebatten om att det bor en kvart miljon människor i skärgården, som stadigvarande eller under en del av året.
– I själva verket är skärgården mer bebodd nu än tidigare, säger han. Den fastboende skärgårdsbefolkningen har visserligen minskat, men fritidsboendet har ökat desto mer.
Bland skärgårdsdelegationens strävanden inför nästa regeringsperiod finns, att det bör bli enklare att ändra fritidsboende till helårsboende. Delegationen efterlyser också ett större utbud av tomter för såväl helårsboende som fritidsboende och företagande.
Hanna Kosonen, c, delegationens nuvarande ordförande, säger att saken har varit aktuell länge och att den retts ut på ministerienivå.
– Nu är det närmast upp till kommunerna hur de vill förfara i planläggningen.
Hanna Kosonen säger vidare att tanken på flera hemortskommuner för samma medborgare har varit på tal men den är inte riktigt lätt att förverkliga.
– Nu måste vi stöda andra lösningar, säger hon.
Avgiftsfria förbindelser, tack!
Trafikförbindelser är ständigt i brännpunkten när det gäller skärgården, och så är det också under delegationens valdebatt. Enligt delegationen bör man med offentliga medel garantera avgiftsfria förbindelser.
Mikaela Nylander, sfp, slår i det sammanhanget fast att utan offentliga trafikförbindelser finns det inte heller en levande skärgård.
Mikaela Nylander är ordförande för Nylands fiskarförbund och tidigare mångårig ordförande för skärgårdsdelegationen.
Hon håller vidare på att färjorna och förbindelsebåtarna bör vara avgiftsfria också i framtiden.
– Även i det fall att landskapsreformen går vidare och landskapen i framtiden finansierar och fattar beslut om skärgårdstrafiken måste nivån och avgiftsfriheten tryggas, kräver Mikaela Nylander.
– Hur ska vi göra med väglagens färjor, frågar Hanna Kosonen i sammanhanget. Finns det anledning att subventionera dem med statspengar?
– Det har länge varit delegationens mål, jovisst, säger Mikaela Nylander.
Yrkesfisket måste utvecklas
Delegationen vill också att yrkesfiskets verksamhetsförutsättningar förbättras under kommande regeringsperiod.
– Förutsättningarna för yrkesfiske är ett stort problem i dag, säger Eeva-Johanna Eloranta, soc.dem. Landets yrkesfiskarkår har halverats under 2000-talet. Problemen med säl och skarv måste åtgärdas. Om vi inte gör något har vi snart inte längre inhemsk fisk att äta.
– Vi kommer ingen vart med skarv- och sälproblemen om inte staten går in och gör en insats, säger Mikaela Nylander. Balansen har ställvis rubbats till nackdel för yrkesfisket.
Hon är också orolig för miljöministeriets planer på att öka naturskyddsområdenas omfång i Nyland, närmast hur de inverkar på skärgårdsnäringarna.
– Risken är stor att säljakten ytterligare begränsas och att yrkesfiskarnas rätt att ta i land för att fästa fiskebragder vid öar och skär försvåras.
Ändrade semestrar kan förlänga säsongen
Ifråga om turism i skärgården efterlyser den gröna Krista Mikkonen certifiering som garanterar hållbar turism.
I övrigt går diskussionen långt på att turistsäsongen borde förlängas. Nu är högsäsongen för kort och för späckat. Om man till exempel kunde justera skolornas sommarsemestrar kunde man också få en längre säsong, och det skulle tillföra betydande ekonomiska summor till skärgården.
I sammanhanget är det också viktigt att inte bara vägförbindelserna utan också nätförbindelserna fungerar i skärgården.
Hälso- och biblioteksbil?
Eeva-Johanna Eloranta påpekar att skärgården behöver tjänster när det gäller utbildning och hälsovård. Hon är bekymrad för hur det ska gå med reformen av social- och hälsovården i samband med landskapsreformen. Det finns en risk att de bolag som säljer hälsovårdstjänster koncentrerar sin verksamhet till tätt befolkade områden, bland annat på skärgårdens bekostnad.
Mikaela Nylander inflikar att man måste kunna utnyttja de möjligheter som finns sedan tidigare.
– De kommuner som har biblioteksbil kunde till exempel komplettera med hälsotjänster. Förvaltningsområdena borde avveckla gränserna och tänka på att den kommunala servicen är en helhet och att den ska vara till för invånarna, i det här fallet skärgårdsborna.