Finlands skogscentral har med riktade fältgranskningar utrett hur man i avverkningar har lämnat naturvårdsträd och skyddszoner kring vattendrag.
Skogscentralen utnyttjar jämförande satellitbilder som hjälp i övervakningen av avverkningar och i riktandet av granskningarna. Med de nya metoderna kan man noggrannare övervaka hur skogslagens särskilt viktiga livsmiljöer bevaras i avverkningar i ekonomiskogar.
Med de jämförande satellitbilderna kan Skogscentralen allt noggrannare följa virkesdrivningens inverkan på skogsnaturens mångfald. Bilderna visar verkställda avverkningar som jämförs med skogsägares och virkesköpares anmälningar om användning av skog och Skogscentralens skogs- och naturdata.
– Tolkning av satellitbilder gör det möjligt att rikta in fältgranskningar till exempel på avverkningar i närheten av småvattendrag för att få data om de skyddszoner som har lämnats intill vattendragen. Samtidigt samlar vi informationsspecifika data om antalet naturvårdsträd och deras kvalitet, säger Aki Hostikka, servicechef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral.
Satellituppföljningen och den nya granskningsmetoden ger också Skogscentralen möjlighet att effektivt granska bevarandet av skogslagens särskilt viktiga livsmiljöer. För fältgranskning väljs utifrån tolkning av satellitbilderna sådana objekt där avverkningen kan ha sträckt sig till skogslagsobjektet och det finns risk för att det skett en överträdelse.
– När övervakningen av skogslagen effektiveras och metoderna utvecklas gör det hela skogsbranschen mer transparent och öppen, säger Hostikka.
Skyddszonerna kunde förbättras
I Finlands skogscentrals riktade fältgranskningar utreddes mängden naturvårdsträd som lämnats kvar vid avverkningar och deras kvalitet, skyddszonernas bredd och hur skogslagens särskilt viktiga livsmiljöer har bevarats i avverkningarna.
Granskningar gjordes på 1.679 hektar. De granskade objekten valdes utifrån jämförande satellitbilder, så resultaten beskriver inte alla verkställda avverkningar.
Naturvårdsträd hade lämnats i tillräcklig mängd på omkring 80 procent av de granskade objekten. På 15 procent av objekten fanns det något att anmärka på och på cirka 5 procent hade alltför få naturvårdsträd lämnats kvar.
I genomsnitt hade det i avverkningarna lämnats 25 naturvårdsträd per hektar och av dem var hälften grova träd. De grövsta naturvårdsträden fanns i Egentliga Tavastland.
– Naturvårdsträden är ytterst viktiga för att det ska finnas död ved i framtiden. Utgående från resultaten har skogsbranschens aktörer och markägarna tydligt förstått det här, säger Miia Saarimaa, ledande expert på naturdata vid Finlands skogscentral.
Vattendragens skyddszoner granskades på 51,3 kilometer och då noterades att skyddszonen var bristfällig på 8,9 kilometer. Mest fanns det att anmärka på gällande rännilarnas skyddszoner.
Avverkarna har ännu saker att förbättra vad gäller beaktandet av särskilt viktiga livsmiljöer. Avverkningarna hade orsakat förändringar i nästan en femtedel av alla granskade livsmiljöobjekt.
I Södra Österbotten, Kajanaland och Mellersta Österbotten hade alla granskade objekt bevarats bra. Sämst var läget i Norra Karelen där mindre än hälften av de granskade livsmiljöernas areal hade bevarats.
– Skogscentralen tar fram naturdata som skogsägare och aktörer kan använda och vars kvalitet och användbarhet hela tiden förbättras. Med hjälp av den information vi tar fram kan naturvärden bättre beaktas och bevaras i framtida avverkningar, säger Saarimaa.
Mer information om de riktade granskningarnas resultat finns i Skogscentralens mediematerial.