Marcus Rosenlund är vetenskapsredaktör vid Svenska Yle och håller i trådarna för det populärvetenskapliga programmet Kvanthopp på radio Vega. På den nyländska bondedagen talade han mest om vetenskap, men också om sanning.
– Sanningen baserar sig på att tillräckliga många tror på en viss sanning, upplever det som sant eller inte. Så enkelt är det och det kan ju tyvärr ibland upplevas som beklämmande, säger Rosenlund.
Med vetenskap är det ändå annorlunda.
– Vetenskapen spelar enligt andra regler. Det är som det är och det spelar ingen roll vad vi gör, tror eller anser, säger han.
Rosenlund är inte ute efter att skuldbelägga någon.
– Till exempel det här med klimatskam, det tjänar ingenting till. Mycket viktigare att fundera på eventuella lösningar på klimatförändringen.
Fakta alla kan vara överens om
A priori är ett uttryck från vetenskapen som innefattar fakta som alla kan vara överens om, som att koldioxid är en växthusgas.
Men i dag är ändå inte alla nödvändigtvis överens om alla fakta.
– Växthusgasen är ett problem. Det fina med problem är att de håller en sysselsatt och att man kan göra någonting åt dem.
Rosenlund betonar att vi har betydligt flera problem än de klimatrelaterade med tanke på våra barns framtid.
– Förnekandet av klimatförändringen är en sak, vaccinskeptisism är en annan sak. Vacciner är bra för oss och håller oss friska från sjukdomar.
Myter är aldrig bra och vaccinskeptisismen bygger bland annat på en myt om autism. Forskningen har ändå visat på att det inte finns ett samband mellan vaccin och autism.
Rosenlund påpekar att man inte får låta sig styras av sina känslor, som förälder och människa.
– Men om en person inte överhuvudtaget sätter värde vid bevis, hur ska du då kunna argumentera för det? frågar sig Rosenlund.
Fossila utsläppen 40 miljarder ton
Världens länder släpper årligen ut knappt 40 miljarder ton koldioxidekvivalenter från förbränning av fossila bränslen.
Den största källan är kolet som står för 42 procent av de fossila utsläppen. Olja står för 33 procent och gas för 19 procent.
– Det här är det stora problemet och det är förstås också det som gör ont i och med att en förändring kan ha direkt inverkan på vårt sätt att leva. Men kommer man åt det här får man faktiskt till stånd en förändring av en storleksklass som har en reell betydelse, säger Rosenlund.
Beaktar man dessutom utsläppen från markanvändningen och skogssektorn handlar det totalt sett om nästan 50 miljarder ton koldioxidekvivalenter årligen.