Engagemanget tog fart i föreningsrörelsen och därefter inom ÖSP. Sedan var Henrik Sandberg aktiv i den kommunala politiken och på riksplanet. Förra veckan förlänades han titeln kommunalråd av republikens president.
– Det är klart att det är roligt och givande att få utmärkelsen och titeln, att man får uppskattning efter alla dessa år. Det känns bra, säger Henrik Sandberg från Bäckby i Pedersöre.
Sandberg firades stort i slutet av förra veckan när han fick ta emot titeln kommunalråd som förlänas av Finlands president. En välförtjänt titel med tanke på hans gedigna insats inom föreningslivet, det kommunala och producentrörelsen.
– Jag började engagera mig i unga år i Överesse ungdomsförening och därefter fortsatte det med förtroendeuppdrag inom ÖSP och skogsvårdsföreningen. Det gick av bara farten och efterhand blev det en livsstil att engagera sig, säger han i sitt hem i Bäckby.
Han var ledamot i ÖSP:s fullmäktige 1975-1976 och styrelseledamot 1977 samt 1995-1997. Åren 1980-1999 var han ordförande för SLC:s fullmäktige samt mångårig ordförande för mjölkutskottet. Ungefär samtidigt var Sandberg också medlem i MTK:s mjölkutskott.
– Som jordbrukare var det givet att jag blev aktiv inom producentrörelsen. Jag arbetade som mjölkproducent från 1969 till 2006 när jag pensionerade mig och sonen tog över. Då avvecklades mjölkproduktionen och han satsade i stället på dikoproduktion, berättar han.
Viktigt att jordbrukarna organiserar sig
Sandberg ser det som livsviktigt att jordbrukarna organiserar sig inom en producentrörelse. En gemensam röst behövs i synnerhet i dag när jordbruket kritiseras oskäligt från många håll.
– Jag tänker bland annat på klimatdebatten där jordbrukarna utpekas som miljöbovar. Det är livsviktigt att vi gemensamt står upp och försvarar näringen mot regelrätta osanningar som förs fram.
Jordbruket har alltid ifrågasatts av olika krafter. Handlar det inte om att någon utpekar näringen som miljöbov är det stöden som ifrågasätts.
– Förr handlade det mycket om att jordbruket blir för dyrt för samhället i form av stöden. Nu är det klimatet och jag tycker ofta media är okritisk i den här frågan. Men det är nya tider och jordbrukarna måste vara pålästa för att försvara sig mot mycket av vad som är osanningar, menar han.
Den största förändringen inom producentrörelsen är att SLC tidigare hade förhandlingsrätt med staten och förhandlade direkt om varje mark och penni i inkomstuppgörelser.
– Då hade ÖSP och SLC viss makt och vi kunde stå på oss rätt bra och nå resultat. Vi skapade olika sociala tryggheter åt bönderna som pensions- och avbytarsystem, som var en del av uppgörelsen, säger han.
Efter EU-inträdet förändrades situationen från inkomstpolitiska avtal till stöduppgörelser. Vad betydde det i praktiken?
– Producentrörelsens roll ändrades efter det. Nu eftersträvar man mera att försöka påverka det nationella politiska beslutsfattande och det i EU. Det är mycket viktigt att vi som organisation för fram budskapen så att politikerna fattar de rätta besluten gällande stöden.
I mitten av 1980-talet började Sandberg engagera sig mera i det kommunala beslutsfattandet. Han var också mycket aktiv inom SFP och var bland annat partiets viceordförande och medlem i partistyrelsen 1996-2000.
– Trots att klimatet kanske har ändrat tycker jag inte politiken i sig har förändrats så mycket. Det är samma saker som gäller nu som förr – att man som politiker är påläst och verkligen sätter sig in i frågorna. En politiker som vill påverka måste vara påläst och det som också krävs för att nå resultat är uthållighet. Vill man få igenom en hjärtesak krävs det långsiktigt arbete, säger han.
Kunde ha varit bättre förberedd
Mycket har hänt under hans aktiva karriär som förtroendevald. Det är bara att kliva utanför hans dörr så är förändringarna tydliga.
– Förr fanns det kor i varannan gård här i Bäckby. Nu är det bara en handfull husdjursgårdar kvar. Landsbygden och jordbruket kommer nog att klara sig, men vi kunde kanske ha förberett oss bättre på strukturomvandlingen, menar han.
Det han syftar på är att staten begränsade jordbruket på 1970- och 1980-talen, eftersom det fanns en rädsla för överproduktion av mjölk och kött.
– Med tanke på hur det ser ut i dag kunde samhället ha haft lättare begränsningar och släppt efter. Då hade utvecklingen mot större enheter kommit igång tidigare och vi hade varit bättre förberedda på tiden efter EU-inträdet.
Vad har varit det mest givande om du blickar tillbaka på din långa karriär som förtroendevald?
– Jag tyckte mest om tiden i producentrörelsen. Tiden som ordförande för SLC:s fullmäktige gjorde att jag fick god överblick av övriga landet, staten och övriga Norden. Jag trivdes mycket bra, säger Sandberg.
Nämnas kan också att han under en tid skrev ledare för Landsbygdens Folk.
– När Ola Rosendahl var på semester ringde redaktionssekreterare Bertel Rosenström och sa att LF behöver ledare. Jag skrev ledare under några somrar. Vad de handlade om minns jag inte längre, säger Sandberg och skrattar.