Samhälleliga frågor står högt på listan när forstmästare Anders Portin inleder sitt arbete som SLC:s skogsombudsman den 1 april 2019. Samhällsklimatet har blivit allt hårdare mot skogsbruket, medan samhällsplaneringen hotar att ytterligare försvåra läget för skogsägarna.
Portin fungerar nu som verksamhetsledare på Finska Forstföreningen och har lång erfarenhet av skogsbranschen med uppdrag inom Skogscentralen, Skogskultur, jord- och skogsbruksministeriet, Skogsindustrin rf och konsultföretaget Indufor.
Under de senaste tjugo åren har han sett en tydlig förändring i den allmänna debatten kring skogsbruk.
– Förståelsen för skogsbruket har minskat, säger Portin. Det har skett en polarisering av samhället där allt färre stadsbor har en koppling till landsbygden och därigenom till primärnäringarna.
Genom oförståelse föds motstånd.
– Det handlar inte om att folk vill vara elaka, utan om felaktig information. Det är sällan någon klagar på att en bonde tar skörden från åkern, men när träden är äldre och högre än man själv förvrängs perspektivet och folk ställer sig negativa till att skörden tas tillvara.
Bara rekreationsskogar?
Samhällsplaneringen påverkar också allt mera i skogsfrågor.
– Bebyggelsen breder ut sig, vilket innebär begränsningar på jord- och skogsbruk, i synnerhet längs kusten men också i städerna. I Esbo där jag är aktiv inom kommunalpolitiken finns det cirka tjugo aktiva lantbrukare kvar. Redan för landskapets skull tycker man det vore befogat att de skulle få fortsätta sin verksamhet.
Frågan hur skogen ska utnyttjas delar också åsikter.
– I Esbo föreslås det att alla skogar borde blir rekreationsskogar. Går det igenom i Esbo tar det inte lång tid förrän samma läge gäller för Sibbo, Kervo och andra närkommuner. Det är oerhört viktiga frågor som kräver mycket arbete.
Det arbetet fortsätter inom SLC, där Portin kommer att ta itu med helrevideringen av markanvändnings- och bygglagen.
Skev information i skolmaterial
I sitt nuvarande jobb har Portin varit med om att organisera skogsutbildning för beslutsfattare, men också för skolelever. Här vill Portin rikta ett tack till Finlands Skogsstiftelse.
– Utan det stöd vi fått av skogsägare som i samband med virkesaffärer donerat 0,01 procent av virkesintäkten till Finlands Skogsstiftelse hade inte det inte varit möjligt för Finska Forstföreningen att nå ut till dessa.
I riksdagen har majoriteten hittills haft förståelse för primärnäringarna, men det är inte alls en självklarhet i framtiden.
– Det är genom att få ut rätt information till de kommande generationerna som vi tryggar att skogsbruket kan fortsätta på en effektiv och hållbar nivå, påpekar Portin.
Portin säger att skogsavverkning för många blivit en känslofråga, vilket kan påverka hur lärarna tar upp saken med sina elever.
– Tyvärr finns det fortfarande mycket felaktig information i det material skolorna använder sig av. Det finns ingen kommitté som skulle kontrollera alla skolböcker, utan kommunerna får självständigt välja vilket material de beställer in.
Ett exempel är WSOY:s Pikkumetsän Aapinen som riktar sig till förstaklassister, där skogens djur jobbar tillsammans för att stoppa en avverkning.
– Att spela på känslor är enklare än att få folk att ändra åsikt med hjälp av forskningsresultat. Men med material som riktar sig till rätt målgrupp och genom långsiktigt arbete kan vi öka förståelsen för skogsbruket, och för alla de möjligheter det erbjuder.
Samhällsdebatten måste in på rätt spår
Bland annat gäller det innovativa sätt att ersätta plast med träbaserade råvaror.
– Jag har en otroligt stark tro på skogsbrukets framtid. När befolkningen ökar är det helt klart att trycket på naturresurserna ökar, och då är det de förnybara resurserna det enda riktiga alternativet. Därför måste vi också arbeta för att styra in samhällsdebatten på rätt spår.
Den debatten kommer Portin aktivt att göra inlägg i också som skogsombudsman.
– Jag ser verkligen fram emot att inleda arbetet på SLC och hoppas att tröskeln för att kontakta mig är låg i alla skogsfrågor, från politik till samhällsplanering.