Robotmjölkning och stor besättning inget hinder för betesdrift

Robotmjölkning och en stor besättning är inget hinder för att satsa på betesdrift. Det har Markus Gäddnäs visat redan i flera år. Den 5 juli får intresserade bekanta sig med hans lösningar när ProAgria Lantbrukssällskapet ordnar en betesdag på gården i Larsmo.

– Nu har det nog hänt något här i hagen. Jag måste kolla vad som är på gång, säger Markus Gäddnäs.

Vi befinner oss i Larsmo på hans mjölkgård ute på en drivgång som leder till en hage. Det som skett är att en kviga håller på att kalva.

– Det är sådant här man får räkna med när man har många djur på bete. Det blir en del extra arbete men fördelarna är friskare kor som mår bättre av att få gå ute och motionera. De positiva effekterna av betesdrift är många och därför har jag satsat på det i många år, säger Gäddnäs.

Gäddnäs började satsa på betesdrift redan 1985 när den gamla båsladugården renoverades. Under byggskedet hölls korna utomhus och den linjen har han fortsatt på.

– I och med att vi har åkrar i närheten av ladugården så var det praktiskt möjligt för oss att satsa på betesdrift. Alla har inte den möjligheten men för vår gård passar det perfekt, konstaterar han.

Den 5 juli får alla som är intresserade av betesdrift komma på besök till gården i Larsmo. Då ordnar ProAgria Lantbrukssällskapet inom ramen för projektet Allatiders Mjölk en betesdag med fokus på att det går att kombinera den typen av drift med robotmjölkning.

– Det som gör den här gården intressant är att den har betesdrift trots att besättningen är stor. Vi vill visa att det är möjligt att ha betesdrift trots robotmjölkning och en stor besättning. Intresset för betesdrift ökar och kommer att bli vanligare i framtiden, berättar Jessika Eklund, mjölkgårdsrådgivare på ProAgria Lantbrukssällskapet.

Ute minst 90 dagar

I dag är betesdrift obligatoriskt enbart för båsladugårdar och ekologiska gårdar. Gäddnäs har en besättning på 350 djur, varav cirka 170 är mjölkande kor. Alla djur över sex månader går på bete under minst 90 dagar från maj till september.

– I och med att jag får stöd för djurens välbefinnande för betesdrift måste jag uppfylla kravet på minst 90 dagar, förklarar han.

Gäddnäs har indelat betet i totalt fem grupper för mjölkande, sinkor, kvigor, dräktiga kvigor och yngre djur. Det innebär tre olika drivgångar som leder ut till de olika hagarna cirka hundra meter från produktionsanläggningen.
– Den där drivgången är till för sinkorna, medan den för kvigorna är längre bort och mjölkorna använder den här gången, berättar han.

Något som besökarna på betesdagen får bekanta sig med är bland annat hur Gäddnäs planerat djurtrafiken.

–  Djurtrafiken till mjölkrobotarna måste fungera och på betesdagen får alla en inblick i hur Gäddnäs har tänkt och planerat. Vi visar bland annat hur han har gjort med placering av vatten, utfodring, betesportar och hur drivgångarna till betet har planerats. Ur betets synvinkel går vi igenom betesrotation, vilka fröblandningar som används och skötseln av betet, säger Eklund.

Små steg mot lyckad betesdrift

En lyckad betesdrift grundar sig enligt Gäddnäs på att djuren redan som unga vänjer sig med systemet.

– Lär de sig med elektriska band direkt från början går det bra också när de blir äldre. Just den biten har vi satsat på och lyckats väl med, säger han.

Eklund poängterar att det tar tid att få till stånd ett fungerande betessystem.

– Det här ska göras i små steg och det är viktigt att börja i yngre ändan. Försöker man få ut alla djur direkt kan det bli otrevliga upplevelser med kor som tar sig genom inhängnaden, säger hon.

Det är inte många som likt Gäddnäs har alla djur förutom enstaka djurgrupper på bete.

– Några orsaker till det är att betesdrift är förknippat med mer jobb som ska göras just på sommaren när det också finns mycket annat att göra. De flesta som har betesdrift har motionsbeten, men det är inte omöjligt att satsa på en mer effektiv betesrotation om förutsättningarna finns, konstaterar hon.

Några orsaker till att intresset för betesdrift ökar i framtiden är att Valio planerar att från nästa år betala ett högre mjölkpris till gårdar som har djur på bete. Djurens välbefinnande och samhällets krav på det spelar också in.

– Det finns ett tryck på mer betande djur och faktorer som hållbarhet och naturlighet påverkar också. Därför vill vi nu visa att det är möjligt i praktiken att satsa på betesdrift och vi hoppas på många besökare och goda diskussioner under betesdagen, säger Eklund och Gäddnäs.

Betesdagen ordnas den 5 juli hos Markus Gäddnäs i Larsmo, Långstrandsvägen 55, Eugmo. Det krävs ingen förhandsanmälan.