Ska sälprodukter få säljas? Inställningen till fiskodlingar? Hur tackla vargproblematiken? Tio österbottniska riksdagskandidater från olika partier fick ta ställning till olika skärgårds- och landsbygdsrelaterade frågor på en valdebatt i Karperö, Korsholm.
Olika aktuella och angelägna skärgårds- och landsbygdsrelaterade ämnen var på agendan då Österbottens Fiskarförbund och Intresseföreningen för en levande skärgård arrangerade en tvåspråkig valdebatt på Carpella i Karperö, Korsholm den 7 mars.
På plats i den brokiga valpanelen fanns tio österbottniska riksdagskandidater från åtta partier. Ämnesmässigt kretsade det till stor del kring fiskerinäringens olika utmaningar, den aktuella vargproblematiken och även naturskyddsområden.
Exempelvis framlades en positiv syn på en kommersialisering av säljakten. Hittills har försäljning av sälprodukter inte tillåtits i Finland av EU på grund av att den samiska ursprungsbefolkningen inte har varit säljägare.
– Jag har lämnat in en motion om ämnet till Nordiska rådet. Tyvärr har motionen inte avancerat. Det torde inte vara omöjligt att bevilja tillstånd. Annars riskerar detta att ta kål på hela fiskerinäringen, säger Peter Östman (KD).
– Det är en fråga som nästa regering bör föra vidare med den här linjen. Det gäller att minnas att det kommer en ny EU-kommission småningom. Man borde också se över jakttiderna, säger Christoffer Ingo (SFP).
– Gråsälstammen har vuxit kraftigt på senare tid och detta hotar samtidigt att skada fågelarter i Östersjön, framhöll Teuvo Herranen (VF).
Fiskodlingar splittrar åsikterna
Det råder tydlig enighet om det olämpliga i att i hög grad basera den inhemska fiskkonsumtionen på importerad norsk lax.
– Vi har tappat många yrkesfiskare och därför bör staten anslå budgetmedel framöver. För att ska få med yngre förmågor i branschen bör det finnas möjlighet till investeringsstöd. Det kostar mycket att skaffa båt, fiskeredskap och hall, säger Peter Sjökvist (SDP).
Huruvida lands- och havsbaserade fiskodlingar är att föredra inom den inhemska fiskeproduktionen är en fråga där går åsikterna isär hos paneldebattörerna. Några är mera avvisande till etableringar av fiskodlingar.
– Jag stöder inte bygget av fiskodlingar ute till havs eftersom dessa medför olika föroreningar, säger Jorma Malinen (Sannf) som är positiv till landbaserade odlingsprojekt.
– Strömmingsätandet i samhället kunde öka överlag. Idag används strömming i hög grad som pälsdjursfoder. En ökad mängd naturfisk i vattnen vore också önskvärt. I princip bör man undvika att odla fisk, säger Thomas Snellman (Gröna).
Fiskerikonsulent Leif Kaarto på Österbottens fiskarförbund ställde en fråga angående fortsättningen för den statliga fiskeriförsäkring som varit hotad på senare tid. Viljan att bevara denna försäkring är stark bland paneldebattörerna.
– Värdet av skador på fiskeredskap har uppgått till 740.000-800.000 euro per år på sistone. Ersättningsnivån har varit 470.000 euro, framhöll Kaarto.
Optimism i vargfrågan
Vargfrågan är återigen aktuell i Österbotten efter nya observationer och även angrepp. Bland debattörerna finns det efter ett positivt bemött betänkande från Jord- och skogsbruksministeriet en tydlig optimism om framsteg i möjligheterna att skydda egendom mot vargattacker, i enlighet med svensk modell.
Samtidigt gäller att följa med den fortsatta behandlingen på regeringsnivå, framhålls det.
Lagstiftningen kring den stamvårdande vargjakten brukar fördröjas av olika besvärsprocesser.
– Rätten att besvära sig hör till i en rättsstat. Men jag är kritisk till att det att bildas organisationer vars enda funktion är att besvära sig, säger Anders Norrback (SFP).
Norrback säger att skyddsansvaret primärt ligger hos fårägarna. Vargskadorna har samtidigt förorsakat ägarna utgifter som överstiger erhållna ersättningsbelopp från staten.
– Att den bedrivna forskningen är oenig är viktigt för att man ska kunna erhålla nya forskningsrön, betonar Norrback.
– Jag är kritisk till att Naturresursinstitutets forskare har höjt det önskvärda antalet bevarade vargar från 300 till 700-800, på grund av att ändringar i lagstiftningen är att vänta. Jag litar inte alltid på forskningen, säger Peter Östman.
– Om jag vore diktator skulle jag bland annat ta i bruk en modell för att effektivt utreda om fällda vargindivider är hybrider, säger Susanna Koski (Saml).
Naturskyddsområden är en känslig och flitigt omdebatterad fråga i Österbotten. Joakim Strand (SFP) påpekar att det redan finns tolv skyddsområden utanför kusten och det inte är klarlagt hur pass effektivt dessa fungerar i praktiken.
– Inför uppgörande av naturskyddsområden är det mycket relevant att göra inledande planeringar och översikter i samråd med lokalbefolkningen, betonar Strand.
– Lokala invånare bör också ha rätt att kunna påverka beslut som berör statligt ägda markområden, framhåller han.