Alandstorm 5 Webben
Det stormfällda virket som legat kvar i de åländska skogarna efter Alfrida har klarat sig bra, konstaterar Oskar Qvarnström, till vänster och Lukas Lundström.
Skogsbruk Marknad Tema

Rekordmycket timmer kan tas ur
Ålands stormhärjade skogar

Röjningen i de åländska skogarna efter stormen Alfridas våldsamma framfart natten till den 2 januari fortsätter i höst med stor intensitet. Under sommarmånaderna fokuserades avverkningen på massaved, men från september försöker skogsbolagen åter rädda så mycket timmer som möjligt.

– Vi ser nu att också det virke som legat i skogen över sommaren har klarat sig mycket bra, säger Ålands Skogsindustriers skogschef Oskar Qvarnström.

Han får medhåll av skogsentreprenören Lukas Lundström.

– Man ser bara någon enstaka tall som har blånat.

Lundströms företag Ålands Hugg AB hade under vårvintern inhyrda underentreprenörer, men tills vidare räknar han med att företaget under hösten klarar sig med två skördare samt en skotare, som kör ut stockarna och massaveden till närmaste bilväg.

Stormen Alfrida beräknas på Åland ha vräkt omkull cirka 1 miljon kubikmeter virke. Det motsvarar fem (!) normala årsavverkningar eftersom Ålands Skogsindustriers två sågverk i Finström Godby och Jomala Önningeby tillsammans brukat ta hand om ca 220.000 kubikmeter per år.

Men under årets första sex månader från slutet av januari till slutet av juni mätte företaget in ca 250.000 kubikmeter virke och dessutom med en timmerandel över 50 procent.

– Så stor andel timmer har vi aldrig haft förr, påpekar skogschefen Oskar Qvarnström.

Virkestransporter blev flaskhalsar

Nu i efterhand konstaterar han att det under vintern och våren kanske rent av avverkades för mycket när skogsbolaget och skogsägarna ville försäkra sig om att så mycket som möjligt av det stormfällda virket skulle duga som timmer.

Trots externa inhyrda stockbilar blev i stället virkestransporterna till skogsföretagets inmätning i Godby en flaskhals. Det blev också brist på upplagsplatser.

– Men nu i september har vi med hjälp av inhyrda stockbilar kört 10.000 kubikmeter i veckan till virkesinmätningen i Godby. Vi har också anställt fler virkesmätare för att utöka mottagningskapaciteten.

För det sågade virket blev företagets torkar en annan flaskhals och därför har Ålands Skogsindustrier i år tvingats sälja en större andel rundvirke.

– Men tack och lov har vi en egen hamn i Färjsundet. Därifrån kan vi för i stort sett samma kostnad skeppa trävaror, massaflis och även flis för uppvärmning inom hela Östersjöregionen.

Alandstorm 2 Webben
Det grönskande riset visar att stormfällda träd som haft rotkontakt i de allra flesta fall inte har tagit någon skada av ligga kvar i skogen över sommaren. Det grövre virket duger oftast också som timmer.

Växande plantor från sparade fröträd

Oskar Qvarnström berättar att branschfolkets erfarenheter både i Finland och Sverige efter de svåra stormarna Tapani och Gudrun var att skogarnas stormskadade virke mestadels klarar den första sommaren utan större skador.

– Här ser man också att de stormfällda tallar som har haft rotkontakt fortfarande har gröna barr och till och med har fått nya årsskott, förklarar Qvarnström när vi vandrar runt i ett stormdrabbat skifte som började avverkas i mitten av september.

Det handlar om blandskog där man vid avverkningen för några år sedan lämnade kvar stora tallar som fröträd.

Fröträden hann göra sitt innan Alfrida i vintras vräkte omkull dem. Nu blir fröträden dels prima timmer men även massaved tillsammans med gran och björk.

– Nya trädplantor har redan börjat växa så på det här skiftet behövs det ingen nyplantering, konstaterar skogschefen.

Satsning på värmeflis

Qvarnström förstår att skogsägarna så fort som möjligt vill få sina skiften röjda efter Alfridas härjningar.

– Men om vi kan begränsa utbudet och inte bjuda ut alltför mycket virke på en gång hjälper det till att upprätthålla prisnivån.

Enligt Qvarnström finns det nu i Östersjöregionen ett överutbud med tillhörande prispress på virke, men när intervjun gjordes hade Ålands Skogsindustrier ännu inte sänkt sina rotpriser sedan priskorrigeringen direkt efter stormen.

En ny nisch för företaget är också att försöka sälja flis inte bara till cellulosaindustrin utan också för uppvärmning.

– Till värmeflis kan vi kanske också utnyttja en del bark. Toppsäsongen för värmeflis blir först i januari-februari, men det gäller att lägga ut krokarna i tid.

Hittills i år har Ålands Skogsindustrier mätt in över 250.000 kubikmeter virke från både åländska och externa maskinentreprenörer. Dessutom har företaget tagit emot över 60.000 kubikmeter leveransvirke från självverksamma skogsägare.

– Det är fyra gånger mera än under ett normalt år så nu i höst är det viktigt att skogsägare med egna skogsmaskiner och framför allt skördare tar kontakt med oss på förhand så att vi vet vilken sorts virke som är på kommande.

Eftersom det oftast handlar om små virkespartier utspridda på många olika platser blir det arbetsdrygt för skogsbolaget att ta hand om leveransvirket.

Alandstorm 4 Webben
Kedjor och slirskydd har monterats på i september för att skördarens hjul inte ska göra så djupa spår i markerna. På grund av brandrisken är det sommartid förbjudet att använda kedjor vid skogsavverkningen.

Väldiga möjligheter utveckla skogsbruket

Skogsbruksingenjören Kennet Berndtsson som driver företaget SkogAx är inte förvånad över att leveransvirket ökat så mycket.

– Om det på Åland finns tusen självverksamma skogsägare som avverkar 50 kubik var blir det 50.000 kubikmeter. Och många avverkar flera hundra kubik.

Under årets första åtta månader har SkogAx i sin tur köpt in ca 95.000 kubikmeter timmer och massaved. SkogAx säljer virket till Stora Ensos anläggningar i sydöstra Finland.

Totalt har avverkningen i de åländska skogarna alltså redan stigit till ca 400.000 kubikmeter eller dubbelt upp jämfört med ett normalt år.

– Det här visar vilka väldiga väldiga möjligheter det finns för att utveckla det åländska skogsbruket. Varje år skulle vi hållbart kunna avverka och förädla ca 350.000 kubikmeter. Om vi kunde komma upp till sådana volymer skulle det också ha en positiv inverkan på skogsägarnas virkespriser, påpekar Oskar Qvarnström.

Läs mer i veckans SKOGSTEMA!