Tongångarna var mer optimistiska än på länge tisdag morgon den här veckan då regeringssonderaren Antti Rinne, sdp, träffade journalisterna i Ständerhusets aula.
Sent måndag kväll hade partiordförandena enats om de ekonomiska ramarna, varpå de övriga arbetsgrupperna kunde fortsätta sitt arbete under tisdagen.
– De har tid på sig till i kväll, sade Antti Rinne tisdag morgon.
På kvällen visade det sig emellertid att alla grupperna inte var färdiga ännu i och med att några av dem ännu saknade finansiell vägkost. De grupperna fortsatte sitt arbete under onsdagen.
Tvistar inte om ekonomi
De ekonomiska ramarna som grupperna hade till sitt förfogande rörde sig enligt rykten mellan 1 och 3 miljarder euro, mer preciserat möjligtvis 2 miljarder. Sent måndag kväll bekräftade Antti Rinne att det är i den ”storleksordningen” men han ville inte precisera sig närmare.
Under tisdagen bekräftade han att det blir ett tillägg i budgeten på cirka 1,2 miljarder årligen, uppgiften var redan offentlig då. Detta skulle vara möjligt utan att staten lånar pengar, i fall sysselsättningen hålls på en hög nivå.
När det gäller inkomsterna har regeringen för avsikt att kamma in 700 nya miljoner euro i skatteinkomster. Det lär täcka kostnaderna för tillägget på 100 euro i månaden som Antti Rinne har lovat pensionärer med pensioner under 1.400 euro per månad. Det är det dock inte säkert att hela hundringen kommer att finnas med redan i statsbudgeten för 2020.
Enligt uppgifter i landets medier skulle tilläggspengar tillfalla också jordbruksnäringen. Därutöver skulle regeringen satsa nya resurser på utbildning och klimatpolitik.
Sent måndag kväll uppgav regeringssonderare Rinne att det fanns ett tiotal frågor kvar att reda ut för partiordförandena. Som svar på en fråga preciserade han följande morgon att ingen av frågorna handlade om ekonomi eller sysselsättning. I det sammanhanget kan nämnas att Metsa Groups planerade massafabrik i enligt Rinne inte har varit en tvistefråga under förhandlingarna. Under tisdagen kunde han i övrigt berätta att skogsindustrins projekt kan förverkligas i den mån råvaran räcker.
Ville inte tala om ministerlista
Efter att parterna möjligtvis den här veckan kommit överens om regeingsprogrammet måste det editeras, vilket ännu kan ta en tid.
Dessutom ska vänsterförbundet hålla medlemsomröstning om programmet och om medverkan i regeringen.
I början av nästa vecka, första veckan i juni alltså, skulle man hålla seminarium för partiernas riksdagsgrupper och under slutet av den veckan skulle regeringen kunna utses.
Antti Rinne ville dock inte ännu tisdag morgon gå in på ministerfördelningen alls.
– Vi har inte ens hunnit diskutera hur många ministrar det ska finnas med i regeringen, sade han.
Också Sipilä trodde på regeringsprogram
Partiernas ordförande tog en paus i förhandlingarna under tisdagen eftersom den sittande statsministern, centerns ordförande Juha Sipilä deltog i ett informellt möte i Bryssel med andra stats- och regeringschefer i EU.
Under tisdagen höll också Juha Sipilä det för realistiskt att innehållet i regeringsprogrammet kunde vara klart onsdag kväll. Han hade tidigare varit skeptisk, men efter förhandlingarna under måndagen hade han ändrat åsikt.
Även SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson bekräftade tisdag morgon att förhandlingarna gått framåt och att det fanns en överenskommelse om de ekonomiska ramarna.
Enligt SFP-ordföranden fanns det i alla fall ännu tillräckligt att göra. Hon räknade dock med ett regeringsprogram under veckan.
Haavisto försiktigare
De grönas ordförande Pekka Haavisto var tisdag morgon försiktigare med att ta ställning till en tidtabell. Enligt honom fanns det ännu en tuff armbrytning, närmast mellan förhandlingsgrupperna och deras undergrupper om finansieringsfrågor.
– Behandlingen tar också tid av den orsaken att partierna har kommit överens om att beräkna hur olika kostnadstillägg inverkar på sysselsättningen. Budgeten kommer mycket långt att grunda sig på förbättrad sysselsättning, sade han.
Enligt Pekka Haavisto är utgångspunkten den ekonomiska situationen som den kommer att se ut valåret 2023.
Han nämnde bland annat satsningarna på infrastrukturen som en viktig ingrediens såväl ur sysselsättnings- som miljömässig och regional synvinkel.
Enligt uppgifter är det möjligt att just de här satsningarna finansieras genom att sälja ut av statens egendom vilket vänsterförbundet motsatte sig förra veckan.
Man har till och med talat om summor på upp till 3 miljarder euro. Det här blev dock inte bekräftat under tisdagen.
Målet är att sysselsättningsgraden ska stiga till 75 procent under valperioden. Under slutet av perioden ska också den offentliga ekonomin vara i balans.