Klimat1
Statsminister Sanna Marin, sdp, i mitten informerade tillsammans med de övriga regeringspartiernas ordförande om färdplanen för regeringens klimatprogram i måndags. Från vänster Anna-Maja Henriksson, sfp; Maria Ohisalo, gröna; Katri Kulmuni, centern och Li Andersson, vf. FOTO: Lauri Heikkinen/statsrådets kansli
Jordbruk Skogsbruk Landsbygdsnäringar

Regeringens färdplan omfattar
också jord- och skogsbruket

Regeringens klimatprogram för markanvändningssektorn, dit jord- och skogsbruket hör, ska vara klar i december 2021. För markanvändningssektorn som för andra sektorer gäller att utsläppen bör minska för att vi ska kunna öka vår nettokolsänka.

Klimatprogrammet för markanvändningssektorn ingår i den färdplan för klimatneutralitet som regeringen och regeringspartiernas riksdagsgrupper enades om i början av veckan i Nordsjö. Färdplanen fastställer tidtabellerna och målsättningarna för att vi ska bli klimatneutrala.

Regeringens avsikt är att markanvändningssektorn binder ytterligare minst 3 miljoner ton koldioxid per år utöver hittills överenskomna åtgärder. Mängden är alltså en del av de sammanlagt 35 miljoner ton vi bör minska våra årliga kolutsläpp med inom alla sektorer för att vara klimatneutrala 2035 enligt regeringens mål.

Av den mängden har vi sedan tidigare avtalet om utsläppsminskningar på 16 miljoner ton.

Biogas och gödsling med aska

Bland åtgärder som regeringen ämnar vidta finns ett biogasprogram som genomförs enligt det förslag en arbetsgrupp nyligen kom ut med. LF skrev om gruppens rapport förra veckan.

En annan åtgärd är att främja byggande i trä och en tredje att bereda en lag om beskogning som avses träda i kraft i januari 2021. En fjärde åtgärd är att betala stöd ur medlen för skogsförbättringar för gödsling med aska i skogen.

– Vi kan öka koldioxidbindningen avsevärt genom att stärka skogarnas tillväxt. Därför utvidgar vi tillfälligt stödet för gödsling med aska. Det är skäl för skogsägarna att snabbt ta vara på den här möjligheten, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (cent) i ett pressmeddelande efter regeringens möte.

Gödsling med aska lämpar sig särskilt väl för torvmarker och den har många fördelar med tanke på skogsvården, miljön och klimatet, fortsätter minister Leppä:

– Användningen av aska förbättrar torvmarkernas vattenbalans och minskar behovet av iståndsättningsdikning. Den tillväxtfrämjande effekt som gödslingen har i torvmarksskogar kan synas i tiotals år.

Aska bildas vid förbränning av biobränslen i värmeverk, men förbränningsresterna återvinns vanligen inte.

– Genom gödsling av torvmarksskogar kan trädbeståndet årligen binda en mängd koldioxid som motsvarar utsläppen från 150.000 personbilar, säger minister Leppä.

Klimat2
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä, centern, uppmanar skogsägarna att ta vara på möjligheten att få stöd för gödsling med aska i skogen. FOTO: Laura Kotila/statsrådets kansli

Torvens framtid avgörs av skatter

Bland övriga program och strategier i regeringens färdplan finns till exempel den nationella energi- och klimatstrategin som ska vara klar i juni 2021 och leda till utsläppsminskningar på minst 2-4 miljoner ton koldioxid sammanlagt. Minskningarna ska bland annat förverkligas med hjälp av ersättande utsläppsfri energiproduktion. Åtgärderna i den nationella energi- och klimatstrategin ingår också i planerna för industrin och i energiskattereformen.

Den, energiskattereformen, ska en arbetsgrupp bereda. De viktigaste riktlinjerna ska vara klara redan nu inför regeringens förhandlingar om budgetramarna i vår, men mandatperioden löper ut i september.

Arbetsgruppen har redan fått vägkost som går ut på att torvens framtid ska avgöras i samband med energiskattereformen. Nu finns det utskrivet i regeringens färdplan för hållbar beskattning, att användningen av torv som energikälla åtminstone ska halveras före 2030.

Också färdplanen för hållbar beskattning godkändes i Nordsjö och är en bilaga till färdplanen mot ett klimatneutralt Finland.

Därtill ska ytterligare en arbetsgrupp tillsättas som inleder sitt arbete i mars. Den arbetsgruppen ska utreda hur användningen av torv på ett kontrollerat sätt kan läggas om från förbränning till framställning av nya innovativa produkter.

En annan arbetsgrupp ska bereda reformer av trafikbeskattningen, den ska också komma med en mellanrapport före förhandlingarna i vår om budgetramarna.

Elskatten sänks till EU-minimum

Elskatten för industrin sänks till EU:s minimum, vilket också förväntas stärka konkurrenskraften. Sänkningen ska vara genomförd stegvis till början av 2021.

Återbetalning av energiskatten till industrin slopas för sin del stegvis från ingången av 2021. Det heter vidare att skattesubventionen av kombinerad el- och värmeproduktion sänks, det sker likaledes från ingången av 2021. Samtidigt höjs skattenivån för uppvärmningsbränslen.

Detaljerna kring de här åtgärderna fastställs före budgetförhandlingarna i höst.

Inför budgetramarna i vår bereder regeringen grundandet av en klimatfond för att finansiera projekt i anslutning till målen om klimatneutralitet 2035. Medlen till fonden kommer från statens utvecklingsbolag VAKE, som förfogar över mer än 2 miljarder euro.

– Genom fonden kan vi kanalisera hundratals miljoner euro, säger statsminister Sanna Marin, sdp, på måndagen under regeringens och regeringspartiernas möte i Nordsjö.

Regeringens avsikt är också att utnyttja EU:s nya fond, Just Transition Fund, fullt ut för att få stöd för finansiering av målet.

Läs också:
SLC: Regeringens klimatplan får inte äventyra matproduktionen eller skogsanvändningen