Regeringen beslöt förra veckan lämna ett förslag om en ny livsmedelslag till riksdagen. Det handlar om en totalreform av hela lagstiftningen.
– Vi ska i framtiden koncentrera oss på att jobba utgående från fakta mer än antaganden, säger livsmedelssäkerhetsdirektör Sebastian Hielm vid jord- och skogsbruksministeriet, som informerade om reformen förra veckan.
Avsikten är att aktörerna inom livsmedelsbranschen ska få mer svängrum och samtidigt också ansvar, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (cent). Jag tror att aktörerna klarar det. De har också nytta av att det blir färre detaljerade krav. När vi ger företagarna mer ansvar, kommer de tillsammans med tillsynen att känna större gemensamt engagemang för livsmedelssäkerheten.
Enligt Sebastian Hielm följer den nya livsmedelslagen principen i EU:s livsmedelslagstiftning som innebär att livsmedelsföretagarna svarar för livsmedlens säkerhet längs hela livsmedelskedjan samt för att verksamheten uppfyller lagstiftningens krav.
I framtiden ska det inte längre vara så att kontrollanten kollar och söker fel som ett självändamål. Myndigheterna gör i stället riskbedömningar och riktar övervakningen mot riskområdena.
– Vi ska lita på att tillverkarna producerar enligt de bästa tillvägagångssätten och myndigheterna övervakar på ett mer allmänt plan att allt går rätt till. Vi måste använda resurserna på riskområden och problemfall och hjälpa till att lösa problemen där, säger Sebastian Hielm.
Han påminner om att de små aktörerna inom produktionen står för en mycket liten del av den samlade verksamheten. Av de närmare 52.500 inrättningar som är aktuella inom livsmedelsövervakningen i Finland är långt största delen serveringsställen, till exempel restauranger (närmare 34.500) samt butiker som handlar med livsmedel (närmare 12.000).
Sebastian Hielm berättar vidare att övervakningen hittills har riktats mycket mot produktionsförhållandena, i praktiken kraven på utrymmen.
– Framöver kommer vi i stället att rikta mycket mer uppmärksamhet på själva tillverkningsprocessen.
De som inte vill följa reglerna ska inte producera
När det gäller småskalig tillverkning fäster man även mindre uppmärksamhet vid om en produkt till exempel tillverkas hemma eller utanför. Det viktiga är att produkten tillverkats på ett säkert sätt.
– Det finns i huvudsak tre grupper av livsmedelstillverkare, säger Sebastian Hielm:
– De som bra klarar av att följa reglerna, de som vill vara bra men behöver vägledning och sedan de som inte är intresserade av att följa regelverket. Den sista gruppen ska naturligtvis inte syssla med livsmedelstillverkning, men den gruppen som vill bli bättre ska vi försöka uppmuntra och vägleda. Myndigheter och företag ska samarbeta med varandra.
Bland utmaningar som myndigheterna står inför är livsmedelshandel på internet och försäljning på distans, grå ekonomi och svindel med livsmedel.
Förordningarna förnyas också
I samband med reformen ska också de viktigaste förordningarna förnyas. Det är speciellt i det sammanhanget som lättnaderna i den administrativa bördan ska komma fram.
Framöver ska det finna tre nationella förordningar i anslutning till livsmedelslagstiftningen, alla jord- och skogsbruksministeriets förordningar. De är förordningen om livsmedelshygien, om livsmedelsövervakning och om zoonoser.
Jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio är av den åsikten att det inte är mycket som ändras i vardagen.
– Men uppmärksamheten ska naturligtvis riktas mot de risker som finns med mat.
Minister Jari Leppä passar på att påminna om den inhemska maten:
– Konsumenterna kan nog lita på att maten tillverkats på ett säkert sätt när den är inhemsk.
Årsavgift införs
En skärpning i reformen är att de tjänstemannauppdrag som berör övervakning av exporten nu är inskrivna i lagtexten.
Dessutom kommer en årsavgift för aktörerna inom livsmedelskedjan på 150 euro att införas. Primärproducenter, till exempel jordbruk samt bybutiker eller allmännyttiga sammanslutningar behöver inte betala årsavgiften.
Därutöver ska aktörerna betala en prestationsbaserad avgift för utförd tillsyn enligt landskapets godkända taxa. Ikraftträdandet av den nya livsmedelslagen hänger nämligen ihop med landskapsreformen. Just nu ser lagen och de nya förordningarna ut att träda i kraft den första januari 2021.
– Införandet av årsavgiften utvidgar tillsynens inkomstbas när alla aktörer som hör till den systematiska livsmedelstillsynen betalar den och inte bara de som fått kontrollbesök. Tillsynens fokus flyttas från kontrollbesök mot rådgivning och träning, säger Sebastian Hielm. I dag är det bara 20 procent av övervakningen som finansieras med avgifter. Resten står skattebetalarna för. Det är inte kutym i Europa heller.
Landskapen kommer att handha övervakningen, men den styrs av det kommande livsmedelsverket som inleder sin verksamhet i januari.
Nämnas kan att det är möjligt att granskningsavgifterna kan subventioneras när det gäller småskalig slaktverksamhet.