I den allmänna debatten på SLC-kongressen lyftes bland annat höga markpriser, energipolitik och producenternas rättskydd upp.
ÖSP:s ordförande och SLC:s styrelsemedlem Tomas Långgård hade ett inlägg om producenternas rättsskydd.
– Det handlar om producenternas rättsskydd mot bakgrunden av det allt hårdare samhällsklimatet och ytterlighetsfalanger som tar allt större utrymme. Medierna söker sensationer eller konflikter.
Långgård berättar att det gått riktigt långt i Sverige, där var fjärde lantbrukare med djur känner sig utsatt för trakasserier, ofta på sociala medier. Det här gäller även barn till lantbrukare med djur.
– Vi behöver fundera på hur vi som producentorganisation kan motverka att vi får en liknande situation i Finland. Är straffskalan korrekt gällande olaga intrång och störande av hemfriden? Vad kan vi som centralförbund, förbund och lokalavdelningar göra till stöd för dem som drabbas, frågade Långgård.
Höga markpriser bekymrar
Skogsutskottets ordförande Stefan Thölix tog upp markpriserna.
– Under rubriken lönsamhet i produktionen, som vi diskuterat mycket under kongressen, vill jag ta upp en av de viktigaste faktorerna som försämrar den, nämligen markpriserna. Åkermarken är alltför dyr. Det som däremot sällan nämns är samma fenomen inom skogsbruket. Detta kommer att få en hel del besvärliga följder.
Thölix konstaterade att inom jordbruket sköter man bra om marken som man betalar höga priser för.
– Men inom skogsbruket går det ofta så att de som betalar höga anskaffningspriser för skogen kan få akut kapitalbehov. Skogslagen utgör inte längre något hinder för överavverkning. Uttaget blir då lätt större än beståndet klarar av. Höga priser leder till sämre skog. Även kontinuerlig avverkning fungerar på samma sätt. Ju mer man tar ut vid en gallring, desto sämre blir beståndet. Dessa tendenser syns redan. Vi måste försöka hålla markpriserna på en realistisk nivå.
Unga producenter behöver stöd
Joel Rappe, Ungdomsutskottets ordförande, SLC Nyland, kom med ett utlåtande från de unga producenterna.
– Uppdateringen av EU:s gemensamma lantbrukspolitik är i full gång. I det nya programmet ska man fokusera på bland annat riskhantering, innovationer och generationsskiften i lantbruket. Enligt de europeiska unga producenternas takorganisation CEJA är tillgången till mark och finansiering de största utmaningarna för många unga europeiska lantbruksföretagare. I dagens läge är Finland ett av de länder i Europa med den lägsta medelåldern hos lantbruksföretagarna. Under de senaste åren har vi varit tvungna att slopa avträdelsestödsystemet och övre åldersgränserna för lantbruksstöden. Dessutom blir en stor andel av unga producenter utanför startstödsystemet eftersom krav på företagsinkomst inte uppfylls på gårdarna. Det behövs nya verktyg för unga producenter för att de ska ha möjlighet att utveckla sina företag och hela finländska livsmedelsförsörjningen i en mer hållbar riktning, sade Rappe.
De unga producenterna efterlyser bland annat möjligheter till förmånligare statsborgen på investeringslån. Förmånligare statsborgen kunde underlätta investeringar i riskhantering på gårdsnivå, främja ibruktagandet av nya och innovativa metoder inom lantbruket samt sporra unga företagare att utveckla lantbruksverksamheten på gården.
– Det är inte längre är en självklarhet att bankerna beviljar krediter för utvecklingen av företagsverksamheten inom lantbruket. I största delen av produktionsinriktningarna handlar investeringarna allt oftare om flera hundratusentals euro. I fortsättningen kommer det att vara allt viktigare att bankerna som beviljar krediter för lantbruksföretagare känner till de branschspecifika särdragen och är beredda på att utveckla flexibla tjänster.
Energipolitiken i Finland behöver ändras
Niclas Sjöskog höll ett inlägg om energipolitik.
– Energipolitiken i Finland behöver ändras. I dag stöds bara stora projekt med inmatningstariffer för vindkraft och biogas. Man får alltså ett garantipris per kilowattimme även om marknadspriset är lägre. Men detta gäller inte för mindre producenter. Man får ingen tariff om man inte är tillräckligt stor, sade Sjöskog. Politiskt stöds alltså bara stora projekt.
Resten av världen har en helt annan politik: tarifferna är högre för mindre kraftverk. I Tyskland har man till exempel väldigt mycket biogas och där får mindre aktörer större tariffer. Därför finns där många små producenter av el.
– Vi kommer knappast att bygga nya kärnkraftverk i Finland och vill vi ha inhemsk energi i framtiden måste också mindre producenter stödas. Idag är Finland inte självförsörjande på el. Det är vi som har förutsättningarna för energiproduktion: skogen, biomassan och marken, sade Sjöskog.
