Under tisdagen möttes presidentkandidaterna Alexander Stubb och Pekka Haavisto i Maaseudun Tulevaisuus utfrågning MT Live. Tillfället leddes av tidningen redaktionschef Stina Haaso och frågorna var delvis baserade på de över 1.000 kommentarer som strömmat in från allmänheten.
Utfrågningen inleddes med två frågor gällande kandidaternas tidigare politiska bravader. Stubb tillfrågades hur han kunde sköta presidentposten bättre än statsministerposten under sin kortvariga regering 2014-2015.
– Jag tycker vi klarade oss relativt bra, men jag lärde mig att inrikespolitiken kan vara ett hårt spel. Man kan säga att erfarenheten hade en härdande effekt.
Haavisto tillfrågades om sin roll då han som miljöminister 1995 ledde förverkligandet av EU:s Natura-lagstiftning som väl i kraft ledde till att nästan 10 procent av Finlands yta skyddades. En del markägare har sedermera uppfattat beslutet som ofördelaktigt.
– När jag började som miljöminister 1995 låg Natura-lagstiftningen på mitt bord. Vi var då i kontakt med tusentals lantbrukare och markägare varav många var positivt inriktade till skyddsåtgärder, men dialogen var inte tillräcklig. Processen har lärt mig vikten av kommunikation.
Skogspolitiken
Diskussionsämnet gled därefter in på skogspolitiken. Kandidaterna tillfrågades huruvida de ser den nuvarande skogsskötseln som ansvarsfull samt om avverkningsvolymen är lämplig i relation till de ambitioner som lagts fram gällande kolsänkor och biodiversitet.
Haavisto svarade att avverkningen inte får överskrida tillväxten.
– Jag är själv skogsägare, och förstår att det är viktigt att skogsägarna bör få kompensation då målen med kolsänkorna uppnås. Internationellt sett är nog den finska skogsskötseln välutvecklad, men vi bör också följa EU:s reglering. MTK:s egna utredningar påvisar att skogsägarna är villiga att beakta mångfaldsfrågor.
Stubb påpekade att 75 procent av Finland täcks av skog och att 18 procent av exporten hör ihop med skogsindustrin.
– Jag tycker att vi fått skogsindustrin att fungera ganska bra – till och med utmärkt. Kolsänkorna skall hållas i skick, men när jag reser i världen kan jag ganska stolt berätta om den finska skogspolitiken. Det är bra att vi odlar skog!
Strukturomvandling, självförsörjning och kött
Diskussionen gick därefter in på strukturomvandlingen inom jordbruket och huruvida kandidaterna uppfattar det som gångbart att antalet gårdar minskar medan gårdsstorleken växer.
Både Stubb och Haavisto lyfte fram de ekonomiska svårigheterna inom jordbruket.
– Varje finländare bör förstå betydelsen av försörjningsberedskapen. Grundproblemet är att det är dyrt att producera i Finland, vilket gör ett rent marknadsbaserat system problematiskt. Vi behöver stöden, men vi måste också föra fram vår sak i EU, förklarade Stubb.
Haavisto lyfte fram lönsamhetskrisen som han anser att samhället bör svara på.
– Relationen mellan producenten och handeln är ur balans. Vi behöver en mera rättvis vinstfördelningsmodell och direktförsäljning från producenterna till konsumenterna.
Bägge kandidaterna påtalade självförsörjningens betydelse och faran i att göra landet beroende av import.
– Speciellt i nuläget är det viktigt att hålla fast vid självförsörjningen. Sen tycker jag att vi också borde satsa lite på exporten. Den rena finska maten är hälsosam och hållbar. Mycket handlar om varumärkesstrategi och här kunde presidenten spela en roll, förklarade Stubb.
– Vi måste vara beredda på krissituationer då exempelvis trafiken på Östersjön står stilla vilket gör självförsörjningen viktig. Den finska maten är dessutom klimatvänlig och värd att marknadsföras ute i världen, tillade Haavisto.
Programledaren Stina Haaso Haaso inflikade därefter en kort köttfråga.
– Är det ok att producera mjölk och till slut sedan äta kossan?
Haavisto förhöll sig försiktigt positiv.
– Ja det är det väl...?
– Jo! Jag var just ute på en gård och bekanta mig med Hereforddjur och fick riktig fin ossobuco med mig hem, skrattade Stubb.
Bägge kandidater försäkrade även att kött kommer att serveras på slottsbalen även i fortsättningen.
Finland skall hållas befolkat
Både Stubb och Haavisto ser det som viktigt att hålla hela landet befolkat. Stubb framhöll att Finlands helhetsintresse alltid bör utgöra ledmotiv, och att livskraften i regionerna kan stärkas.
– Jag skulle göra tre saker. Fokusera på vindkraft och tillhörande elnät. Satsa på turismen. Samt dra nytta av det geopolitiska läget då vi i och med Natomedlemskapet kommer att kunna locka fler investeringar vilket i sin tur kräver företagaranda av oss finländare, sammanfattade Stubb.
– Endast ett befolkat Finland är ett säkert Finland – endast en befolkad gräns är en säker gräns. Vad vi behöver är investeringar i biogas, sol- och vindkraft. Multilokalitet är också en möjlighet som dock kräver att internetuppkopplingen fungerar överallt på landsbygden, förklarade Haavisto.
Haavisto påpekade även att han stöder en decentralisering av den finländska samhällsstrukturen och ser kommunernas starka roll som något positivt.
– Jag ser det även som en möjlighet att lokala skolor kombinerar olika utbildningar under samma tak. Yrkesutbildningarna är viktiga och fysiskt arbete bör respekteras.
Stubb framlade ett mera ekonomiskt betingat perspektiv.
– En sund ekonomi utgör den grund som vi kan bygga ett fungerande skolnät på och idealt borde vi förstås ha möjligast många lokala skolor. Men det är också viktigt att vi nationellt har världens bästa skolor och på så vis kan erbjuda varje finländare ett språngbräde.
Regional enhet är politisk enhet
Slutligen kom östra Finlands prekära ekonomiska och geopolitiska ställning på tal, och här påtalade bägge kandidaterna avslutningsvis att regional och politisk enhet går hand i hand.
– Vi får inte låta östra och västra Finland glida isär från varandra. Landet är redan på många sätt tudelat, och vi får inte utöver detta skapa en ekonomisk tudelning, sade Haavisto.
Stubb anslöt sig till analysen.
– Presidenten skall vara en sammanbindande aktör. Vi måste lösa problemen tillsammans.