Potatisskörden väntas krympa rejält i höst på grund av sommartorkans härjningar och nattfrostens bett. Detta betonades på potatisodlarnas fältdag vid Jeppo Potatis. Till fältdagsprogrammet hörde presentation av sorthus och ett miniseminarium.
Deltagarna i potatisodlarnas fältdag den 21 augusti kunde bland annat bekanta sig med sammanlagt 58 försökssorter fördelade på olika sorthus. I blickfånget fanns bland annat lågkolhydratsorten Colomba som klassificeras som en tidig potatissort.
– Den här sorten har varit med på marknaden ett tag redan. De erhållna Colomba-skördarna kan uppgå till över 50 ton per hektar. Det är klart bättre än den genomsnittliga potatisskördemängden på 30 ton, säger Jan-Erik Back, växtodlingsrådgivare på ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap.
Samtidigt är smak och konsistens andra viktiga faktorer som väger tungt i potatisvärlden. Sorter med högre stärkelsehalt vinner vanligen vid jämförelser, poängterar Back i nästa andetag.
– En del sorter som förevisas idag kommer från utlandet. Dessa sorter växer på att annorlunda sätt i Finland som präglas av ljusa sommarnätter, tillägger Back.
Potatisskörden förväntas minska med 20 procent
Ännu dröjer det några veckor innan potatisskördandet kommer igång på allvar i Österbotten. Det oaktat finns det denna gång skäl att börja förbereda sig för ett sämre resultat i hela landet.
Laila Matikainen från potatissektorns samarbetsgrupp Payr framhöll på fältdagens miniseminarium att skördeminskningen väntas ligga på cirka 20 procent.
– Den aktuella prognosen gäller främst matpotatis. Priserna kommer dock inte att påverkas nämnvärt.
– Den långvariga torkan och nattfrosten har rentav till och med bidragit till att vissa potatisodlare har kunnat förlora hela sina skördar, säger Matikainen.
Jan-Erik Back och hans kollega från ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap, Stefan Nordman, säger att torkans och köldens effekter på potatisodlingarna varierar från region till region. Likaså förekommer det att enskilda odlare har drabbats av bakslag på ojämnt vis.
– Exempelvis har potatisfälten i Jeppo klarat av kölden bättre än motsvarigheterna i Sydösterbotten, säger Back.
– Den förväntade skördenedgången på 20 procent skördemässigt är en spekulation i det här skedet. Vi vet inte heller exakt hurudant väder vi får under de närmaste veckorna, påpekar Nordman.
Vidare framhåller Jan-Erik Back att potatislanden har varit ovanligt förskonade från olika sjukdomar i år.
– Exempelvis har potatisbladmöglet lyst med sin frånvaro på sistone. Inte heller pulverskorven har varit särskilt vanlig, säger Back.
Pulverskorv diffust gissel i potatislanden
Ett besvärligt och därtill svårupptäckt sjukdomsfenomen i de finländska potatislanden är pulverskorv som förorsakas av en svamporganism som sprider det så kallade mop top-viruset.
Viruset angriper potatisens rotsystem och försämrar grödans vattenupptagningsförmåga. Tråkiga resultat är minskande skördar och sämre matpotatiskvalitet.
– Det är en sjukdom som ofta sprids med smittat utsäde eller jord. Smittoprocessen är dessutom mera effektiv i fuktiga förhållanden, säger Marjo Serenius från Potatisforskningscentralen.
– En bra närings- och gödslingssituation är viktigt i kampen mot sjukdomen. Däremot är kemikalisk bekämpning inte tillåten i vårt land, säger Serenius.
Serenius berättar om ett flerårigt nationellt forskningsprojekt där några av målsättningarna är att kunna bana väg för effektivare kartläggning och diagnosticering av pulverskorv.
– Hittills har 19 åkrar undersökts. 220 prover har tagits och 32 potatissorter har omfattats. Forskningen fortsätter vid Naturresursinstitutet Lukes enhet i Uleåborg framöver, säger Serenius.
Det fleråriga projektet ”Bättre potatis från norr” som avslutades tidigare i år har drivits i Lukes regi och i samarbete med Åbo Universitet. Fortsatt forskning med fokus på stärkelsepotatis är möjlig, säger Anna Sipilä från Potatisforskningscentralen.
Bättre marknadsföring av nordisk potatis, förbättrad konsumentinformation samt ökad lönsamhet och konkurrenskraft inom potatissektorn har varit några huvudmål för projektet.
– Det har gjorts olika jämförelser mellan potatis som odlats i miljöer med mycket långa dagar (15 timmar) respektive kortare dagar (8 dagar), säger Sipilä.
Borde ångkokning vara kutym vid kokprov?
Vid sidan av sin korta skördeprognos redogjorde Payr-representanten Laila Matikainen i huvudsak för jämförelser mellan europeiska kokprov.
– Jag har fokuserat på kokkvalitetsegenskaper och försökt hitta skillnader mellan länderna. Bland annat utifrån axeln hårdhet/fasthet-mjölighet. Undersökningarna har gjorts genom visuella observationer, smakprov eller med hjälp av mätinstrument.
– Nere i Europa är det ångkokning som gäller vid kokprov. Borde denna metod börja användas hos oss i Finland också istället för vattenkokning? frågar sig Matikainen.