Sydösterbotten har lidit mycket av torka i sommar. Det har påverkat potatisodlingen ställvis mycket negativt. Dessutom var det vid senaste månadsskifte flera frostnätter, vilket ytterligare har bidragit till att skörden beräknas bli sämre än normalt.
– Se här, så här små ska potatisarna inte vara så här års. Om mindre än en månad torde de flesta inleda skördearbetet och som det ser ut nu blir det ett rätt stort skördebortfall, säger Kaj Hemberg, ordförande för SLC:s och ÖSP:s potatisutskott.
I stort sett alla odlare i nejden har drabbats av torkan, men de som har haft möjlighet att bevattna har klarat sig bättre. Bevattning bidrar inte bara till att effekterna av det faktum att det föll bara omkring 25 millimeter regn i juni och juli lindras. Odlingar som har bevattnats tål också frost bättre.
– Vid månadsskiftet juli-augusti hade vi åtminstone tre frostnätter. Frosten gör att blasten fryser och eftersom det är grönmassan som behövs för att hålla igång fotosyntesen så kan knölarnas utvecklingen påverkas. Det syns tydligt här, förklarar Hemberg.
Han visar en del av hans odlingar i Dagsmark. En del av åkern har bevattnats medan en annan blev utan. I de områden som inte har bevattnats har blasten i stort sett blivit brun och förlorat sin gröna fina färg.
– Det syns otroligt bra vilka odlingar som har bevattnats och inte. Merparten av odlingarna i våra nejder ligger nära åar, men endast cirka 60 procent har möjlighet att bevattna. Men odlarnas bevattningsanläggningarnas antal räcker inte till när det har varit torka, säger han.
Bortfall på 30 procent
Kollegan Mikael Hoxell, ordförande för ÖSP:s lokalavdelning i Lappfjärd, har iakttagit samma fenomen. Han och Hemberg räknar med att torkan och frostnätterna kommer att bidra till att årets skörd i Kristinestad blir minst trettio procent sämre än normalt.
– En del har drabbats mycket hårt av frosten och kommer att ha ett större skördebortfall medan andra kommer lindrigare undan. Men jämför vi med tidigare år kommer det att handla om cirka trettio procent skördebortfall, säger Hoxell.
Han fortsätter:
– Här i Dagsmark och Korsbäck har många drabbats av frosten, medan det fortfarande är helt grönt några kilometer västerut och mot Bötom. Variationerna kan vara väldigt lokala.
De räknar med att skördebortfallet kan bli ännu större om det blir en fortsatt torr höst. Men lyckligtvis har det nu kommit en del regn i Österbotten i början av veckan. Regn som fortsättningsvis kan påverka tillväxten på knölarna positivt.
– Vattnet kom lite för sent men vi har små förhoppningar ännu. Den största delen av plantorna som klarade frosten kan fortfarande se till att det växer bra i marken mot slutet. Det är under den sista tiden som potatisarna är kvar i jorden som de extra kilogrammen laddas.
– Så om vi får en varm och solig höst kan det bli ganska bra men om det blir för mycket fukt kan det uppstå en hel del sprickor, säger Hemberg.
Och de konstaterar också en annan positiv sak:
– Sommarpotatisen som nu tas upp ser riktigt bra ut. Det är ovanligt god kvalitet och det ser också bra ut för vinterpotatisen som vi kontrollerat. Kvaliteten verkar bra i år, säger de.
Värda ett högre pris
Just med tanke på den goda kvaliteten men mindre skörden vore det positivt nu med prishöjningar på potatisen. Som det är nu ligger potatispriset på under 20 cent per kilo, vilket är för lågt. Det trots de rapporterade skördebortfallen som inte bara gäller för Kristinestadsnejden utan också andra stora delar av landet.
– Dessutom har det från Södra Finland exporterats en del sommarpotatis till Baltikum så det finns inget överflöd av potatis och kommer inte heller göra det senare. Det borde kunna driva upp priserna en aning för vi är definitivt värda åtminstone över 26 cent per kilo om den goda kvaliteten beaktas, säger Hoxell.
Men det blir inte lätt att få upp priserna om tidigare år beaktas.
– Det brukar vara så att priserna inte stiger på hösten. Det är först när lagren börjar sina i vinter som prisökningar brukar ske. Men vi vet aldrig vad som händer och det gäller att tänka positivt nu. Ett skördebortfall på 30 procent innebär att nästan en tredjedel av lönen är borta. Många potatisodlare har det kämpigt redan nu, konstaterar Hemberg.
– Men det här med prisbildningen i Finland är svår att förstå sig på. Så det återstår att se hur det blir, fortsätter Hoxell.