Porkala 1
Jonas Taipale och Linus Mäkelä som finländska gränsvakter vid Porkalaområdet. Här med hunden Twix. FOTO: Christoffer Holm
Livet på landet

Porkala – Röster från Parentesen
blir dokumentärserie i två avsnitt

De bärande intervjuerna och medryckande berättelserna om utarrenderingen av Porkalaområdet 1944-1956 visade sig vara så omfattande att produktionsteamet har valt att göra en dokumentär i två delar. Lansering blir det på tv, streaming och lokala biografer hösten 2024.

– Att göra en film längre för att materialet är omfattande är inget självändamål, men i det här fallet stod det ganska tidigt klart att berättelsen vinner på att få mer utrymme. Därför valde vi att bredda dokumentären och göra Porkala – Röster från Parentesen till en tvådelad serie, säger manusförfattaren Christoffer Holm.

Det senaste halvåret har han jobbat nära med regissören och editeraren Christopher Marins för att få detaljer på plats men också skapa en så välfungerande helhet som möjligt för den nya strukturen.

Porkala – Röster från Parentesen har nu en logisk struktur där tittaren får följa bakgrunden till parentesen, evakueringen, själva arrendetiden, återlämnandet och den efterföljande återuppbyggnaden kronologiskt men även tematiskt.

– Brytningspunkterna, aha-upplevelserna och de dramatiska skeendena genom denna historia är många. Dessa kan vi bäst förmedla genom att dela upp dokumentären såsom vi nu gjort, säger Holm.

Porkala 2
Iscensättningar med skådespelare och tidsenlig rekvisita av hemkomsten till Porkalaområdet 1956 spelades in i februari 2023. FOTO: Christoffer Holm

Musik av symfoniorkester

Dokumentären blir alltså en serie med två avsnitt på drygt 70 minuter vardera. Materialet härstammar från totalt 17 intervjuer som gav tiotals timmar material, iscensättningar med närmare 30 skådespelare och statister samt ett omfattande arkivmaterial på tusentals fotografier och ett flertal unika arkivfilmer.

Därtill har en mängd material filmats på det forna arrendeområdet, såsom det ser ut i dag.

– En del arbete återstår ännu, med editeringen är på slutrakan. I januari spelas de sista styckena för den specialkomponerade musiken in av en symfoniorkester i Sverige. Därtill har körer och enskilda musiker deltagit i skapandet av den unika musiken, skriven av den kända musikern Thomas Enroth, säger producenten Kerstin Karlberg.

Projektgruppen förhandlar för tillfället också om lanseringen på tv och strömningstjänster. Målsättningen är att nå ut med den tvådelade serien till en så stor publik som möjligt i samband med att det hösten 2024 har förflutit 80 år sedan Porkalaområdet utarrenderades till Sovjetunionen som en del av fredsvillkoren 1944.

Projektgruppen kommer också att ordna egna lokala biovisningar av dokumentären hösten 2024.

– Det här är en påkostad filmatisering av en mycket viktig del av Finlands historia. Människorna vars liv förändrades drastiskt av den sovjetiska utarrenderingen förtjänar att få sina röster hörda, säger Kerstin Karlberg.


Porkala – Röster från Parentesen

Porkala – Röster från Parentesen berättar om människorna bakom de historiska händelserna, deras sorg och oro, men även om hopp och kämpaglöd åren 1944-1956. Dokumentären lyfter upp en historia som är lika starkt lokalhistoriskt förankrad som en avgörande del av Finlands historia. Utarrenderingen av Porkala var en följd av fortsättningskriget och skedde drygt tre år efter att Hangö gått samma öde till mötes efter vinterkriget.
Bakom projektet står Degerby byaråd, som gått med som ansvarig förening och driver museet Degerby Igor i Ingå. Dokumentären lanseras år 2024 då det gått 80 år sedan Porkalaområdet utarrenderades till Sovjetunionen.
Målet med dokumentären är att producera en högklassig skildring av bakgrunden till arrenderingen 1944, det hot en sovjetisk marinbas innebar för Finland, den psykologiska effekten för dem som tvångsevakuerades, samt hur arrenderingen förlöpte fram till återbördandet av området 1956.
Dokumentären har som mål att visas i tv, via streamingtjänster, på biografer, för skolor, på museer samt i andra samhällsnyttiga sammanhang. Dokumentären görs för att tilltala och kunna förstås av såväl historiskt insatta som den breda allmänheten.
Dokumentären produceras på plats på det dåtida arrendeområdet som en tvådelad serie, totalt drygt två och en halvtimme lång svenskspråkig filmatisering, med främst svenskspråkiga intervjuer samt textning till finska och svenska.
Bakom projektet finns till stor del samma projektgrupp som skapade den framgångsrika dokumentären Harparskoglinjen – Västfronten mot Sovjet med premiär 2021.