Det är inte bara jordbrukarna som upplever att deras position i livsmedelskedjan är för svag. Det verkar också de flesta politiker anse. I en paneldebatt på potatisvinterdagarna i Seinäjoki var deltagarna överens om att ställningen måste stärkas genom ny lagstiftning.
– Konkurrenslagstiftningen måste förnyas. Vi vet i dag att lagen skyddar köparna mer än odlarna. Lagstiftningen gör också att priserna hålls hemliga och inte får publiceras. Det måste bli mer öppenhet kring prisbildningen och det kräver ändringar i lagstiftningen, säger Lasse Hautala, riksdagsledamot för Centern.
Hautala, som varit medlem i jord- och skogsbruksutskottet i många år, var en av deltagarna i en paneldebatt om potatisbranschens utmaningar i Finland. Debatten arrangerades i samband med potatisvinterdagarna som gick av stapeln tidigare i veckan i Seinäjoki.
– Utmaningen för hela jordbruket, inte bara för potatisodlarna, är att kostnaderna har ökat medan priserna inte gjort det. En annan utmaning är hur avtalen formas och det är auktionerna med potatis ett bevis för. Handeln är centraliserad och positionen för odlarna är utmanande, konstaterar Janne Sankelo, riksdagsledamot för Samlingspartiet samt jordbrukare.
Handeln tar inte sitt ansvar
Riksdagsledamot Mikko Savola (C) konstaterade att handeln borde ta mer ansvar. Men på grund av att handeln inte idkar arbete på frivillig basis är det upp till lagstiftarna att säkerställa att odlarnas ställning stärks.
I debatten deltog också Henrik Antfolk, potatisodlare och kretsordförande för SFP i Österbotten. I likhet med de övriga deltagarna konstaterade han att det måste ske ändringar i lagstiftningen.
– Som jag ser det har potatismarknaden varit sönder i femtio år. Man kan inte kalla det för en marknad där potatisen säljs genom auktion och de som säljer billigast vinner. Med bara två stora handelsaktörer kan det inte gå annat än åt skogen, säger Antfolk.
Sannfinländarnas Juha Mäenpää har ingen direkt koppling till jordbruket, men är med i riksdagens parlamentariska grupp om jordbruket. Där har det diskuterats ett index som kan justera priset om kostnaderna stiger.
– Men det är otroligt komplicerat att få till stånd ett sådant index. Sedan tycker jag också att potatisbranschen hamnat lite i skymundan i den gruppen så det är viktigt att ni odlare besöker riksdagen och uppvaktar politikerna, säger Mäenpää.
Enligt Sankelo, som är med i samma arbetsgrupp, har potatissektorn inte hamnat i skymundan.
– Jag tycker att odlarna har uppvaktat politikerna så deras budskap har nog hörts. Men krisen är bred och rör hela jordbruket och vi har arbetat med att se vad som kan göras inom ramen för konkurrenslagstiftningen. Men det är ett komplicerat arbete att ”få bukt med handeln” (fritt översatt från finska: ”pannaan kauppa kuriin”). Och budskapet härifrån är tydligt, säger han.
Slutar om det inte är lönsamt
Samtliga politiker som deltog i debatten betonade också att potatisen är en av hörnstenarna i den finska livsmedelsförsörjningen. Då är det också av största vikt att inhemsk potatis och andra inhemska livsmedel används i de offentliga storköken.
– Med tanke på att Finland har egen lagstiftning som ställer hårdare krav än för övriga Europa gällande odling borde livsmedlen som importeras uppfylla samma kriterier. Men så är det inte i dag, säger Sankelo.
De senaste årens samhälleliga utmaningar med pandemi och därefter krig i vår närhet har uppskattningen av den inhemska livsmedelsproduktionen ökat. Men Antfolk konstaterade samtidigt att för att odlarna ska bevara en hög självförsörjningsgrad så måste odlingen vara lönsam.
– Om det inte finns lönsamhet kommer antalet odlare att minska och det beror helt på att priset inte är tillräckligt. Det är det som avgör om vi i framtiden är självförsörjande av potatis, säger han.
Mäenpää funderade om det är bra eller dåligt att ha en självförsörjningsgrad på hundra procent. Skulle utbudet vara mindre kanske odlarna också skulle få ett högre pris, frågade han sig.
Vill ha tillbaka potatisstödet
En i publiken berättade om prisstatistik från Sverige och Norge där potatispriserna ligger på 40 cent respektive nästan 70 cent per kilo i det senare.
Något som kan påverka de betydligt högre priserna där är att självförsörjningsgraden är betydligt lägre än Finlands som på potatis är något över 100 procent.
– Situationen försvårades för oss när vi inte längre fick exportera till Ryssland. Sedan togs potatisstödet bort och tanken bakom det beslutet var att marknaden skulle fixa priserna. Men så gick det inte. Därför anser jag att vi måste få tillbaka potatisstödet, säger Antfolk.
Debatten kring nya exportkanaler fortsatte. Något som debattörerna också efterlyste var mera satsningar på branding, produktutveckling och högre förädlingsgrad.
– För att det ska ske är det mycket viktigt att Business Finland inte avslutar sitt stöd för just det ändamålet. Jag har för mig att det ska avslutas men ni politiker måste se till att det fortsätter, säger en i publiken.
Högre förädlingsnivå skulle generera mer inkomster. Något som Jenni Kuisti, De Gröna, lyfte fram var att potatisen med sitt låga klimatavtryck har en konkurrensfördel.
– Sett till klimatavtryck klarar sig inhemsk potatis mycket bra. Det här borde också synas bättre på förpackningarna. Visa att klimatavtrycket är lågt så kan intresset för potatis öka, löd hennes budskap.