EU måste kompensera sina jordbrukare för bortfallet av exporten till USA med anledning av USA:s strafftullar mot jordbruksprodukter i Airbus-affären. Det anser EU-parlamentet, som framhåller att de europeiska producenterna oförskyllt drabbas av sanktionerna.
Tullarna är ett svar på de subventioner som EU betalar för att stöda flygplanstillverkaren Airbus. Ett WTO-utslag har fastställt att USA årligen får belägga europeiska produkter med strafftullar till ett värde av 7,5 miljarder dollar, drygt 6,8 miljarder euro.
I en debatt förra veckan uttalade en lång rad EU-parlamentariker sin oro över läget. De kritiserade samtidigt USA:s ovilja att samarbeta med kommissionen för att nå en lösning på handelstvisten mellan USA, Boeing och Airbus.
Parlamentet anser att den europeiska flygindustrin klarar sig relativt enkelt undan. I stället slår USA-regeringen hårt mot EU:s jordbruk. Exporten av många livsmedel har belagts med upp till 25-procentiga tullar och motsvarar ett värde av 4,3 miljarder euro.
Jordbrukarna betalar kalaset
Nu måste EU:s jordbruksproducenter sleva i sig soppan, noterade parlamentarikerna i debatten. Det är hög tid att EU-kommissionen tar sina jordbruksproducenter i försvar, såsom fallet tidigare har varit med bilindustrin.
Den tyska EPP-parlamentariker Norbert Lins påminde om att USA agerar strategiskt. Regeringen i Washington försöker slå en kil mellan medlemsländerna genom att låta en del länder komma undan lättare än andra.
Enligt EU-kommissionen drabbar tullarna i första hand Storbritannien, Frankrike, Spanien, Italien, Tyskland och Irland. Men varuströmmarna kan ändra riktning och ingen vet hur det slutar. Därför måste EU reagera enhetligt och resolut, understryker parlamentet.
Parlamentet uppmanar kommissionen att mobilisera alla tillgängliga åtgärder för att lindra effekterna inom de sektorer som drabbas värst. Som exempel nämndes privat lagring, uttag från marknaden och andra liknande instrument.
EU:s avgående handelskommissionär Cecilia Malmström försäkrade att hon är medveten om den svåra situationen. Kommissionen vill igen stärka insatserna för marknadsföringen av EU-produkter i andra delar av världen.
Kommissionen ska därför höja finansieringsandelen för försäljningsfrämjande åtgärder från 50 procent till 60 procent. Om det trots allt uppstår svårigheter inom enskilda produktgrupper, kan privat lagering eller andra stödåtgärder bli aktuella.
Phil Hogan tar över problemet
Enligt Malmström måste kommissionen i alla fall först utreda om ett prisfall faktiskt beror på de nya tullarna och inte på andra orsaker. Hon beklagade att USA-regeringen hittills inte har visat intresse för förhandlingar.
Detta är beklagligt, med tanke på att situationen snart kan vara den omvända. EU räknar med ett WTO-utslag om de amerikanska Boeing-subventionerna efter cirka åtta månader. I så fall planerar EU strafftullar mot USA till ett värde av 10,9 miljarder euro.
Bryssel publicerade redan förra året en preliminär lista över amerikanska produkter som kan tänkas bli föremål för motåtgärder. Å andra sidan skulle detta bidra till en eskalering som skadar handeln ytterligare, medgav Malmström.
I praktiken faller tullhärvan i famnen på Phil Hogan, som från och med denna vecka sköter posten som handelskommissionär. USA är EU-jordbrukets viktigaste exportland. Under fjolåret exporterade EU matprodukter till ett värde av 22,3 miljarder euro till USA.
Enligt USA-regeringen ska importörerna av EU-livsmedel betala en 25-procentig tull på griskött, ost, yoghurt, smör, oliver och vin. EU höjde för sin del importkvoten för nötkött från USA till 35.000 ton per år.