En majoritet i EU-parlamentets jordbruksutskott efterlyser mer pengar för jordbrukets krisreserv. Samtidigt ska jordbrukarna avlastas med finansieringen. Krisreserven ska till största delen betalas med CAP-medel.
Enligt jordbruksutskottet borde krisreserven utrustas med 400 miljoner euro, utöver de medel som redan bestäms i CAP. Detta ska underlätta återbetalningen av de medel på drygt en procent av CAP som finansieras av jordbrukarna själva.
Enligt CAP-reglerna från 2013 ska EU varje år fylla en krisreserv för jordbruket med 400 miljoner euro enligt 2011 års prisnivå. Pengarna betalas in av jordbrukarna själva, i form av ett avdrag från CAP-stödet.
Under de påföljande åren ska producenterna inte längre medverka i finansieringen. Enligt utskottets åsikt borde överblivna anslag i EU-budgeten och avgifter från medlemsländerna användas för krisreserven efter 2021.
Som en sista utväg, om pengarna inte räcker till, skulle jordbrukarna sträcka till medel via ett litet avdrag från direktstöden. Ifall krisreservens pengar inte behöver användas under året, kan kapitalet sparas och ackumuleras till ett belopp av upp till 1,5 miljarder euro.
I texten definieras begreppet ”kris” tämligen fritt. Det innebär att medel ur krisfonden också får användas för vissa marknadsåtgärder. Producenter som upprepade gånger bryter mot reglerna, kan förlora upp till tio procent av sitt direktstöd.
Utskottets rapportör, den tyska liberalen Ulrike Müller, uppger att hon har strävat till en möjligast förenklad och transparent förvaltning av CAP. Jordbrukspolitiken borde utformas möjligast transparent och fri från intressekonflikter.
Utskottets beslut hinner inte behandlas i plenum av det nuvarande parlamentet. Efter europavalet kan det nya parlamentet anta förslaget eller låta det förfalla. I så fall måste ett nytt förslag utarbetas.