Odlare i Houtskär: Fler försämringar kan vara dödsstöt för inflyttningen.
I Houtskär och på Norrskata i Åbolands skärgård väcker planerna på förändrad färjetrafik nästa vinter många frågor. NTM-centralen har meddelat att man mellan november och mars trafikerar öarna med endast en färja i stället för två.
I dag kör en färja normalt Korpo-Norrskata och en annan Korpo-Houtskär. Om en ensam färja kör hela rutten Korpo-Norrskata-Houtskär förlängs restiden för Houtskärsborna med cirka en kvart, vilket är en femtioprocentig ökning.
Det går inte heller att göra en snabb transport från Korpo till Norrskata och tillbaka med samma färja ifall den alltid fortsätter vidare till Houtskär. Och blir det färre avgångar blir det överlag längre väntan mellan turerna.
Dyrare transporter?
Potatis- och spannmålsodlaren Stefan Karlgren i Houtskär är kritisk till längre restider.
– Det kommer säkert att synas i odlingsverksamheten Det är dyrt med frakterna redan nu och blir knappast billigare på det här viset. Sedan finns den stora bilden med inflyttning till skärgården. Alla som är kvar här biter väl ihop, men ytterligare försämringar kan nog vara dödsstöten för eventuella inflyttare.
Karlgren sällar sig till dem som är undrar hur man med bara en färja ska sköta skolskjutsarna. De dagliga skolresorna för barn upp till 13 år får vara max 2,5 timmar, medan gränsen för äldre barn är 3 timmar. Redan nu nosar skolresorna för en del barn från norra Houtskär på lagens gränser.
Mjölkbonden Sverker Blomberg i Nagu brukar ha ungdjur på bete vid hustruns hemgård på ön Lillpensar vid Norrskata. Dessutom odlar de på 20 hektar där.
Blomberg är inte så beroende av färjan mellan Korpo och Norrskata eftersom förbindelsebåten Fiskö, som har kran, anlöper Lillpensar. Dessutom är djuren hemma i Nagu på vintern.
– Så det har väl inte så stor påverkan på vår dagliga drift. Men det påverkar kommandet och farandet för alla som bor och verkar på Norrskata.
Diskussioner pågår
På Egentliga Finlands NTM-central säger trafikingenjör Tapani Jaakkola att man med sina nuvarande resurser måste dra ner på antalet färjor nästa vinter. Målet är ändå att antalet avgångar är oförändrat, säger han.
– Förra veckan träffade vi representanter för Pargas stad och områdesnämnderna och diskuterade bland annat skolskjutsarna och trafikbehovet. Diskussionen om tidtabeller pågår så jag kan inte kommentera den, men målet är att hitta en lösning.
Även Pasi Roos på rederiet Finferries tonar ner förändringen. Han säger att en del turer också nästa vinter kan köras från Korpo till respektive ö och tillbaka, samtidigt som en del turer redan nu körs längs hela rutten. Dessutom är antalet turer per dag inte är det centrala, menar Roos.
– Det viktiga är att de motsvarar behovet. I samarbete med skärgårdsborna ska vi ta fram en tidtabell som är så bra som möjligt för alla, så att barnen kommer till skolan och folk till sina jobb. Det finns gott om tid att fila på det här till november.
Roos konstaterar att Finferries opererar enligt den beställning man får från NTM-centralen, och säger att det egentligen är staden som har ansvar för att restiderna för skolbarnen är lagenliga.
Hoppet lever
Pargas utbildningschef Ulrika Lundberg säger att kommunerna visserligen har det formella ansvaret, men att man är i händerna på staten då Pargas inte har ”någon egen flotta att trolla med”. Redan nu är det så tajt att hålla skolresorna lagenliga att det inte kommer att lyckas med bara en färja.
Pargas kunde i teorin lösa problemet till exempel genom att ordna inkvartering för barnen, men det vill ingen.
Lundberg säger att staden bara kan fortsätta att lobba för två färjor även nästa vinter.
Också Sandra Bergqvist, SFP-riksdagsledamot från Nagu och den statliga skärgårdsdelegationens ordförande, ogillar planerna.
– Jag ser det här som praktiskt omöjligt. Det påverkar skolskjutsar, arbetspendling och äldreomsorg. Restiden förlängs mycket och tillgängligheten blir sämre. Och om det är omöjligt att hålla skolskjutsarna inom 2,5 respektive 3 timmar är det ett uppenbart problem, för det är lagstridigt.
Bergqvist hoppas att man hittar en lösning. Hon har diskuterat saken med NTM-centralen, och skärgårdsdelegationen har kommit med ett kritiskt uttalande.
– Jag vet att det pågår fortsatta diskussioner. Jag tror att man inte insåg alla följder förändringen får. Regeringsprogrammets andemening är att kommunikationerna ska förbättras i skärgården och på landsbygden. Då är det bakvänt att vidta sådana här åtgärder. Det gäller inte så många människor, men det handlar om stora områden där det inte finns alternativ till färjorna, säger Bergqvist.
Även SFP i Egentliga Finland kritiserar planerna. Den yrkesverksamma befolkningens möjligheter att jobba utanför den egna orten blir så gott som obefintliga, säger kretsordförande Regina Koskinen bland annat.
ÅU var först med nyheten.