Under 2025 fortsatte det oroliga världsläget. Ryssland visar inga som helst tecken på att minska intensiteten i deras anfallskrig mot Ukraina. I Gaza har lyckligtvis en vapenvila, om än svajig, uppnåtts mellan Israel och terroristorganisationen Hamas. USA:s president Trump har lyckats skapa oro på världsmarknaden och bromsa den ekonomiska utvecklingen med sin oförutsägbara tullpolitik. Samtidigt går den finländska ekonomin kräftgång och jordbrukets lönsamhet är ytterst ansträngd.
I vinter fick vi en synnerligen tydlig illustration av detaljhandelns starka makt i livsmedelskedjan. Nötköttsproduktionen har minskat i flera år i och med att färre mjölkkor ger färre kalvar, och svag lönsamhet har även minskat antalet dikor.
När köttkonsumtionen ökade i takt med att konsumenternas köpkraft steg efter Coronapandemin ledde det till att hyllorna med malet kött gapade tomma i flera månader. I en fungerande marknadsekonomi med balans mellan aktörerna skulle den ökande efterfrågan snabbt lett till stigande priser och att dyrare råvara malts ner till köttfärs.
När priset på kaffebönorna stiger så höjer man priset i mataffären. Men inte för köttet eftersom handeln uppenbarligen höll fast vid sina långa avtal med fixerade priser. Avräkningspriset till producenterna har till slut börjat stiga men ligger ännu klart under EU:s medelpris. Denna situation kan inte få fortsätta!
Redskapen för att jämna ut konkurrensläget och stärka den svagaste länken i kedjan, bonden, finns i regeringsprogrammet. En av de så kallade marknadslagarna, livsmedelsmarknadslagen, har varit på utlåtanderunda. Upphandlingslagen, är långt beredd och torde nå riksdagen under 2026. Konkurrenslagen stampar däremot på stället.
I EU pågår arbetet med att skärpa livsmedelssektorns viktigaste marknadslag, UTP-direktivet. Dessa lagstiftningsprojekt måste fås i mål så snabbt som möjligt för att hjälpa oss att vända den negativa inkomstutvecklingen.
Skördeåret var relativt gott både mängd- och kvalitetsmässigt. I kombination med mycket spannmål i lager har det lett till att utbudet på den finländska marknaden är avsevärt större än efterfrågan och priset är mycket lågt. Ett par större krismöten har hållits under hösten med krav på åtgärder, bland annat tidigare stödutbetalningar och att regeringen vidtar åtgärder som sänker kostnaderna.
Den viktigaste åtgärden är ändå att vi som odlare blir bättre på att läsa marknadssignalerna. Vi borde öka odlingen av proteingrödor och gärna ha en färdig köpare för en del av grödorna innan sådd. I synnerhet i spannmålshandeln fungerar nämligen marknaden.
Finns det ett överutbud på den inhemska marknaden så får vi Matif-priset minskat med frakt över hav. Är efterfrågan större än utbudet brukar priset lägga sig runt Matif plus frakt över hav. Beslut om vad som odlas tas på gården och det lönar sig att ta hjälp av till exempel rådgivningen.
Senaste vinter var virkespriserna goda och efterfrågan på virke var stor. Nu har konjunkturerna svängt. Priserna har sjunkit och industrins inköpsmängder ligger klart under nivån för ett år sedan.
På sikt finns det ändå anledning att tro att efterfrågan på träbaserade produkter ökar och prisnivån stabiliseras. Finlands virkesproduktion är hållbar och vår industri har en god konkurrenskraft globalt.
Till sist vill jag ge ett stort och varmt tack till SLC:s och medlemsorganisationernas personal, förtroendevalda, medlemmar och samarbetspartner! Arbetet tar inte slut fastän vi byter år och 2026 fortsätter vi med oförminskad styrka.
En god och fridfull jul samt ett framgångsrikt nytt år önskas alla Landsbygdens Folks läsare!
Mats Nylund
Ordförande, SLC