Nyland är i många avseenden ett unikt landskap i Finland, sade ordföranden för SLC Nyland Thomas Antas i sitt hälsningstal till kongressen. Det påverkar jord och skogsbrukets förutsättningar i metropollandskapet. Det påverkar också producentrörelsens arbete.
Enligt Thomas Antas finns nästan allt det man hittar i Finland också i Nyland.
– Nå, kanske rennäringen inte har så starkt fotfäste, men på ett ungefär så sysslar vi med samma saker här i Nyland som man gör i andra delar av landet. Det unika finns alltså inte i det vi gör, utan i vår verksamhetsomgivning.
Snart bor en tredjedel i Nyland
Thomas Antas tog fram några siffror för att belysa den nyländska verkligheten: Nationen Finland har strax över 5,5 miljoner invånare. Av dem bor 1,67 miljoner personer i Nyland, över 30 procent av finländarna alltså.
– Vi behöver inte gå så långt in i framtiden, innan var tredje finländare bor i vårt avlånga kustlandskap.
Den nyländska ordföranden passade också på att notera att nylänningarna ingalunda bor jämnt fördelade i hela landskapet. De tre största städerna Helsingfors, Esbo och Vanda har sammanlagt 1,12 miljoner invånare, vilket är ganska exakt två tredjedelar av alla nylänningar. Det är också mer än var femte finländare.
Inte heller de övriga nylänningarna bor jämnt fördelade över resten av landskapet. En majoritet av den tredjedel nylänningar som inte bor i de tre största städerna bor i deras närhet, huvudstadsregionen.
Planeringen beaktar inte jordbruket
– I Esbo, Vanda och de övriga kommunerna runt huvudstadsregionen bedrivs ändå ett relativt omfattande jord- och skogsbruk, kunde Thomas Antas berätta.
Med de här siffrorna i minnet säger det i alla fall sig självt att planeringen av samhällsfunktioner och samhällsstrukturer inte sker utgående från primärnäringarnas behov. De beaktas inte ens automatiskt.
Planeringen sker enligt Thomas Antas allt oftare, både i landskapet och i allt flera kommuner, utan att det finns någon involverad i processen som har en förståelse för jord- och skogsbrukets behov. Mark som inte är bebyggd, betraktas mest som en reserv för kommande bygg- och andra tätortsbehov.
– Den ojämna befolkningsfördelningen i landskapet har lett till att vi som bor i utkanterna blir tvungna att lära oss leva i ett landskap där vi inte existerar, fortsatte han.
– I planeringen utgår man från att servicebehovet är noll. Ett kulturlandskap eller öppet utomhusmuseum behöver inga samhällsfunktioner. Vi är proportionellt sett så få, att vi inte är politiskt intressanta och vår demokratiska tyngd är obetydlig i skuggan av metropolen.
Var tredje bonde är svensk
Thomas Antas ville också beröra den svenska befolkningens ställning i Nyland.
– Jordbrukarna i stora delar av Svenskfinland lever och verkar i en miljö, där svenskan är vardag. I Nyland är det ofta annorlunda. Var tredje bonde i Nyland är svenskspråkig. Av alla nylänningar är det endast 8 procent som har svenska som modersmål och var åttonde nylänning har ett annat modersmål än svenska eller finska.
– I stora delar av framför allt mellersta Nyland lever våra medlemmar kvar som en svenskspråkig ursprungsbefolkning i en praktiskt taget helfinsk omgivning. Det kan leda till ett mentalt utanförskap. Lika ofta gör det oss i alla fall intressanta för inflyttarna. De kanske reflekterar lite extra över att bönderna är svenskspråkiga. I bästa fall förstår en del vad som är bestående i en föränderlig värld.
Ordföranden för SLC Nyland ville ändå påpeka att de svenska jordbrukarna i Nyland är ganska nöjda med sina liv. Thomas Antas underströk också att jordbrukarna behöver varandra oavsett region och produktionsinriktning:
– Det är viktigt att förstå att vi sitter i samma båt och måste lita på varandra – i morgon ännu mer än i dag.