Omfattande och populär – Farmarimässan i Seinäjoki drog rekordpublik

Redan innan mässportarna öppnades klockan tio den första torsdagen i juli ringlade kön sig lång till lantbruksutställningen Farmari där uppemot 400 utställare och 200 djur – varav hälften mjölkboskap – bredde ut sig över ett 22 hektar stort mässområde i centrala Seinäjoki.
Omkring 200 programpunkter fördelade över tre mässdagar var också inplanerade.

Vädret var omväxlande under årets Farmarimässa, men trots sporadiska regnskurar under fredag och lördag slöt publiken upp, helt och fullt.
Torsdagens 31.000 plus fredagens 28.000 och lördagens 32.000 – vilket förövrigt är alla tiders rekord för en dag – betyder att evenemanget totalt lockade till sig 91.000 besökare.

Enligt ProAgrias utställningsansvarige Henri Honkala betyder det att förväntningarna överträffades.

Torsdagens offentliga öppningsceremoni inleddes med att tjugotalet musikanter greppade sin ukulele och brände av Route 66, fast på finska förstås och då blir det Valtatie 66.

Seinäjoen ukuleleorkesteri sägs vara Finlands största i sitt slag och den kom även att hinna med ett par Abba-låtar. Mamma Mia! Man blir glad av amatörmusikanter på ukulele. Det känns chosefritt och opretentiöst.

Arrangörerna berättade om bygden och om lantbruksutställningars tillkomst och historia. Det har gått mer än 200 år sedan den första utställningen hölls i Finland och över 160 år sedan den första i Österbotten.

Ändå är en lantbruksmässa inget förlegat. Tvärtom. Dess betydelse växer i takt med att folk inte längre har en naturlig kontakt till landsbygd och lantbruk.
Och efter att ha tillbringat en stund ute på själva mässområdet inser man rätt snart att det här är en familjetillställning av klass.
Det är barn och ballonger mest överallt. Det klättras och leks och rids och växlas och låtsaskörs på både nya och gamla traktorer, tröskor och maskiner, men kanske mest av allt snurras det på lyckohjul och kladdas med spunnet socker.
Framtiden är på lantbruksbesök och det är precis som det ska vara.

Farmari är förstås också ett viktigt socialt evenemang för yrkeskåren – en plattform där landets lantbruksföretagare kan mötas för att ta del av nyheter och aktuella samtal.

Livsmedelsförsörjningens hjältar

Men tillbaka till öppningsceremonin.

Innan den avslutas har jord- och skogsbruksminister Sari Essayah (KD) hållit ett festtal där hon kallar Finlands bönder för ”hjältar inom livsmedelsförsörjningen”.
Essayah hänvisar också till en yrkesutredning gjord av Suomen Kuvalehti där det framkommer att bondeyrket har stigit i status och numera rankas högre än någonsin tidigare.

En positiv om än liten glimt i en bransch så fylld av prövningar, utmaningar och utmattningar.

Som exempelvis det faktum att antalet gårdar minskar och storleken på dem som blir kvar i produktion ökar.
Produktionsmängden och jordbruksarealen har tillsvidare förblivit nästan densamma, men det är en utveckling som har sina gränser.

I takt med att gårdarnas storlek ökar, ökar behovet av kapital som i sin tur påverkar generationsväxlingarna.

– Om produktionen tillåts att koncentreras och flyttas till betydligt större enheter i större utsträckning än idag möter vi snart nya typer av risker, konstaterar Essayah. Därför måste vi säkerställa att strukturen upprätthålls på ett sånt sätt att man även i fortsättningen ska kunna bedriva familjeägd livsmedelsproduktion runtom i landet.

Sari Essayah påtalade även det stora behovet av fler generationsväxlingar och gläds över att det i år kommit in fler ansökningar om startbidrag jämfört med tidigare år.

– Det skapar en framtidstro, sade hon. Det centrala är att branschen är lönsam och att du som bonde får ersättning för ett arbete som är konkurrenskraftigt jämfört med andra jobbmöjligheter. Intäkterna ska möjliggöra investeringar riktade mot framtiden så att vi även framöver ska ha tillgång till ren finsk mat.

Varierat program

Mässområdet myllrar av folk. Förutom att man kan bekanta sig med boskap och nya lantbruksmaskiner pågår det ständiga samtal, underhållning, tävlingar, debatter och arbetsdemonstrationer.

I Suomen kengityssepäts tält visar en handfull hovslagare hur man mäter storlek och smider hästskor av glödgat järn samt hur man skor en häst. Det är ett kraftfullt och fysiskt arbete som inte nödvändigtvis kan kallas ergonomiskt.

Och Suomen paimenkoirayhdistys demonstrerar hur vallhundar, som ofta är bordercollies, arbetar och manövreras när de samlar ihop en fårskock.
Vallhundarna kommenderas genom olika visslingar, kommandon och kroppsspråk och djurens – både fårens och hundens – välbefinnande är centralt. Det sägs att de inte stressas för mycket.

Vid Kyrönmaan Maatalousmuseos utställningsområde är traktorromantiken och nostalgin rustik och påtaglig. Veterantraktorer som Nuffield, Fordson, David Brown och Massey-Harris finns i deras samling. Här finns till och med en traktor i trä. Det doftar bränsle och svunnen tid.

Köp bröd från närbagerierna!

Inne i arenan, på avdelningen för lokal mat, står Anette Bergvall-Fagerström och bjuder på småbröd från Bergwalls bageri som hon är vd för.

Främst säljer bageriet åt butiker och företag i Jakobstad och Karleby, men de levererar även till Vasa och Helsingfors.

Gladast verkar hon ändå vara över firmans nyligen införskaffade bil, en vit Volvo Duett.

– Den är av årsmodell ’66, samma år som vårt bageri är grundat, säger hon. Den passade perfekt och vi har sökt något liknande i över tio år.

Framöver kommer Volvon att vara med som retrorekvisita när Bergwalls deltar i mässor och marknader.

Som en hälsning till konsumenterna manar Anette folk att köpa bröd från närbagerierna.

– Butikerna får inte ha svinn, så för att gardera sig beställer de in ytterst små mängder, säger hon. Åtgången i butikerna är mindre än tidigare, men vad det beror på är svårt att veta, ett är i alla fall säkert och det är att priset på ingredienserna stiger.

– Det sägs att kardemumma kommer att stiga med 100 procent och att även kakao kommer att gå upp i pris något otroligt, vi kommer att få många utmaningar framöver som vi ännu inte vet av.

Intressant med försörjningsberedskap

Jenny Asplund, uppvuxen i Västerhankmo i Korsholm, besöker mässan tillsammans med sin pappa, Tor-Erik Asplund.
Hon jobbar som projektledare för försörjningsberedskapsprogrammet vid Kungliga skogs- och lantbruksakademien i Stockholm medan han har fyra decennier som ekonomirådgivare vid ProAgria Lantbrukssällskapet i Vasa bakom sig.

Jennys arbete handlar om livsmedelsberedskap, men också om beredskap inom skogsnäringen. I programmets fyra arbetsgrupper inkluderas både akademiledamöter och externa.

– Även andra personer är ledamöter i den här akademin och så har vi en arbetsgrupp – ”Historiskt lärande” – som visar hur beredskapen i Sverige såg ut tidigare och vad vi kan lära av det.

Asplunds hade under mässbesöket tagit del av en paneldiskussion om hållbarhet och Jenny konstaterar att man pratar om den här på ungefär samma sätt som i Sverige.

– Vi har högkvalitativ livsmedelsproduktion i båda länderna och diskussionen kom att reflektera över vem det är som betalar, säger hon.

När det kommer till livsmedelsberedskap tycker Jenny Asplund att det är roligt att höra hur långt fram Finland är och hur rätt så konkret man är.

– Och det här med att reservera lantbrukare, den strukturen har man inte alls i Sverige så det var verkligen intressant att höra om det ur ett finskt perspektiv.