Lämpligt till vårbruket har spannmålspriserna sjunkit rejält. Kornpriset är nationellt under 200 euro tonnet medan havrepriset är ännu lägre. Nu är det hög tid att alla odlare kalkylerar om det lönar sig att minska spannmålsarealen och i stället satsa på andra grödor.
– Jag har sett att spannmålspriserna har sjunkit, men så här dåligt trodde jag faktiskt inte att det var. Siffrorna jag räknat med visar tydligt att det blir svettigt för jordbrukarna att få debit och kredit att gå ihop med dagens information, säger Dan Kjällberg, växtodlingsrådgivare på ProAgria Lantbrukssällskapet i Närpes.
Efter fjolårets rekordpriser på spannmål förutspådde de flesta att de skulle komma ner. Men att det skulle gå så här snabbt var det inte många som var beredda på.
I slutet av förra veckan var havrepriset 198 euro per ton (Kaskö) medan kornpriset låg på 220 euro (Seinäjoki). Efter det har de kommit ner ytterligare.
– Det är första gången på långa tider som havrepriset är under 200 euro. För korn har jag priset i Seinäjoki, medan medeltalet för hela landet är cirka 150 euro. Vi är helt klart tillbaka till ruta ett och i kombination med att produktionsinsatserna inte har sjunkit i samma takt blir det problematiskt för många odlare nu att få ekonomin att gå ihop i år, säger Kjällberg.
Han har använt ProAgrias grundkalkyl med beaktande av varierande kostnader för gödsel. I hans kalkyl har han också justerat andra kostnader som ökat som till exempel växtskydd, brännolja och maskinkostnader.
Det blir svårt att nå lönsamhet
I juni 2022 kostade ett ton gödsel (Y3) 760 euro, i oktober 1.040 euro medan priset nu är nere i 530 euro. Kjällberg har räknat ut vilket spannmålspriset bör vara beroende på när gödseln är köpt och utgående från skördemängd för att både rörliga och fasta kostnader samt arbetsinsatsen ska täckas.
– Har odlaren köpt gödsel i oktober 2022 och medelskörden blir 4.000 kilo per hektar borde priskravet för att täcka kostnaderna vara 350 euro per ton för havre och 355 euro för korn, vilket vi inte är ens i närheten av nu, konstaterar Kjällberg.
Med dagens priser krävs därmed en hektarskörd på 7.061 kilo per hektar för havre och 6.445 kilo för korn för att alla kostnader ska täckas utgående från en medelskörd på 4.000 kilo.
– Med tanke på att medelskörden för spannmål i Finland är mellan 3.600 och 3.800 kilo per hektar förstår alla att det inte är möjligt att plötsligt nå så där höga skördar. Även om beräkningen görs med ett gödselpris på 530 euro per ton borde priset på havre och korn vara nästan dubbelt högre med en medelskörd på 4.000 kilo för att alla kostnader ska täckas, förklarar han.
Produktionskostnaderna varierar kraftigt mellan gårdar. I många år har olika organisationer inom jordbruket, däribland ÖSP, betonat vikten av att man som odlare håller reda på kostnaderna. Men enligt Kjällberg är det många som inte tar hänsyn till kostnaderna.
– Att vara medveten om produktionskostnader för gården är viktigt för att veta vilket pris som krävs för att täcka dem. Då är det också lättare att veta när man behöver slå fast ett pris så att det görs vid rätt tidpunkt.
Det är långt ifrån alla som binder priset inför odlingssäsongen. Men för de som brukar göra det har det också varit en utmaning att veta när man ska göra det.
– Möjlighet att slå fast priset har funnits, men många har tvekat i och med att gödseln har varit dyr. Då har man upplevt att ett spannmålspris på 300 euro inte räcker, men nu har priserna snabbt kommit ner till nivåer som är betydligt under det, konstaterar Kjällberg.
Minskar spannmålsarealen
Bredvid honom sitter spannmålsodlaren Torolf Sjögård. Med jämna mellanrum när Kjällberg redogör för sin kalkyl hamnar han att klia sig i håret och verkligen ta sig en funderare.
– Jag tror faktiskt att vi inte har sett botten för spannmålspriserna och risken är stor att de kommer ner ytterligare. Det blir en otroligt svår odlingssäsong i år, säger Sjögård och suckar.
Han har vissa invändningar mot Kjällbergs kalkyl som han tycker har för låga kostnader på en del ställen. Men överlag håller han med om att kalkylen ger en ganska rättvis bild av läget och har därför ändrat sin ursprungliga odlingsplan.
– På grund av spannmålspriserna kommer jag att minska spannmålsarealen med 21 hektar. Jag har i stället köpt kumminutsäde för 10 hektar samt ärtutsäde till 11 hektar, säger han.
Sjögård tror att det blir sämst lönsamhet med korn eftersom lagerhållningen också är god just nu.
– Lantmännen har dessutom meddelat att de ska köpa in bara lite spannmål under tröskningen och det påverkar utbudet. Köper de in mindre och andra inköpare får sitt behov fyllt finns det ingen orsak att höja priserna för dem. Så det kan bli problem för odlare, som inte har tillräckligt lagringskapacitet, att få skörden såld i höst, säger han.
För att undvika ett dylikt scenario rekommenderar Kjällberg i egenskap av rådgivare att odlare redan nu gör kontrakt.
– Då får man i alla fall sålt skörden.
Utred olika odlingsalternativ
Med tanke på att det inte i dag finns mycket som tyder på att spannmålspriserna plötsligt börjar stiga ger Kjällberg också rådet att utreda alternativ till spannmål.
– Det råder efterfrågan på nya kontraktsodlare av sockerbetor och det finns också utrymme för fler som odlar kummin, koriander, oljehampa, bovete, rybs och raps. För de senare kan man ännu binda priset till över 500 euro tonnet.
Något som Kjällberg också betonar är att odlare som kan optimera stöden. ProAgria har räknat med att stöden i medeltal minskar med 2-15 procent jämfört med i fjol.
– Här vill jag lyfta fram ProAgrias stödbarometer med vilken vi kan stå till tjänst med att beräkna stöden utifrån att välja olika alternativ. Nu har en ny programperiod börjat och det gäller att utreda hur stöden kan maximeras genom odla mer mångfaldsväxter. Minskar spannmålsodlingen får vi också snabbare en marknad som är i balans, förklarar han.
Sjögård kommer att rikta spannmålsodlingen till de bästa åkrarna i år. Han betonar också vikten av att ha pH-värdet på en bra nivå genom att kalka.
– Kalkning är alltid en lönsam investering i åkern och jag eftersträvar ett pH-värde som inte understiger 6,5. Håller man värdet högt varierar inte heller skördarna lika mycket och man kan också lyckas trots dåligt väder. Att ha en fungerande dränering är också mycket viktigt, säger han.