– Gör skriftliga arrendeavtal uppmanar SLC:s jurist Mikaela Strömberg-Schalin på SLC Nylands markägarseminarium.
Om avtalet gäller längre än 2 år ska det vara skriftligt. Det gäller också om en bostad eller en ekonomibyggnad ingår i avtalet, liksom andra villkor. I vilket fall som helst lönar sig skriftliga avtal.
– Muntliga avtal är visserligen juridiskt gällande, men det är mycket svårare att avgöra en tvistefråga när det inte finns något till pappers.
Det kan också handla om annat än meningsskiljaktigheter, till exempel sjukdom eller dödsfall. Det lär rentav finnas fall där jordbrukaren först inför vårsådden har upptäckt att en arrendeåker varit bebyggd.
Det är alltså viktigt att man bekantat sig med området och dess skick innan kontraktet undertecknas. I det sammanhanget hänvisar Mikaela Strömberg-Schalin till SLC:s avtalsmodeller på nätet, där man har försökt beakta olika situationer som kan uppstå. De är alltså tillgängliga för medlemmar på SLC:s hemsida, slc.fi.
Är Karhinens förslag realistiska?
Mikaela Strömberg-Schalin går också in på de förslag som utredningsmannen Reijo Karhinen framförde under arbetsnamnet ”Åkerreformen 2025” i sin rapport ”En ny början” tidigare i vintras.
Bland förslagen ingår ett poängsättningssystem för åkrarna enligt jordmån, storlek, tillgänglighet och dylikt. En utomstående skulle stå för poängsättningen. I regelverket för arrendeåkrar skulle dessutom ingå att jord som inte brukas aktivt inte heller skulle få stöd.
Stödsystemet och även skattereglerna skulle kunna ändras så att jord som tillhör markägare som inte brukar den skulle frigöras på marknaden. Därutöver rekommenderar utredningsmannen en minimigräns på 10 år för arrenden och föreslår att den övre gränsen på 20 år förlängs.
– Ett statligt styrt poängsättningssystem skulle troligtvis kännas främmande under en tid där vi talar om att avreglera direktiv och byråkrati, säger SLC-juristen.
Samtidigt är det alltså en allmän uppfattning att vi har för höga arrenden och markpriser i Finland. Arrendepriserna är på sjätte plats i EU, det står inte i proportion till markens avkastning och det tär på lönsamheten.
Anders Rosengren frågar hur reglerna fungerar om man har avtalat att arrendet ska diskuteras i fall stödet sjunker.
– För att man ska kunna komma längre än att bara diskutera är det bäst att binda avtalet till något konkret, till exempel nivåer på stöd eller priser.
Det finns en passus i lagen om förändrade förhållanden, men de ska vara ganska drastiska för att man ska kunna avsluta ett avtal mitt i perioden.
Mikaela Strömberg-Schalin framhåller också betydelsen av att man använder de alternativ som finns i SLC:s avtalsmodeller, de gynnar arrendatorns ställning.