Det är dåliga tider för spannmålsodlarna. Priserna är för låga samtidigt som kostnaderna fortfarande är på en hög nivå. ÖSP:s spannmålsutskott vill se rejäla prishöjningar, men marknadsläget är utmanande.
– Vill vi att spannmålsodlingen i Finland ska fortsätta på sikt måste det ske något drastiskt med priserna. Efter den här växtsäsongen är det många gårdar som har kniven mot strupen, säger David Köping, medlem av ÖSP:s spannmålsutskott, som hade möte i Vasa i måndags.
Han fick medhåll av alla i utskottet.
– Just nu är det bara brödvete som har ett pris på cirka 200 euro tonnet. Alla andra sädesslag ligger under det och det är inte hållbart ekonomiskt. Med tanke på de fortsatt höga kostnaderna skulle odlarna behöva ha ett pris på minst 250 euro till 300 euro tonnet för spannmålen, konstaterar utskottet.
Årets växtsäsong har dessutom varit utmanande för många. Försommarens torka hämmade tillväxten och därefter bidrog sensommarens och höstens regn till att spannmålen drabbades av mögeltoxiner.
– På grund av det producerades det för mycket spannmål av foderkvalitet, närmare fyrtio procent på landsnivå uppvisar för höga DON värden. I Kustområdet är andelen ännu högre och det drar ner på priset, säger Köping.
Rysk export spökar
Även ute i Europa har spannmålsodlarna haft utmaningar med vädret, vilket har bidragit till ett överutbud av fodersäd. Gällande marknaden överlag spökar ryskt vete som förs ut i stora mängder på Svarta havet.
– Vi vet inte hur mycket ryssarna har i lager, men deras export har en mycket negativ inverkan på marknaden, konstaterar utskottets ordförande Bengt Eklund.
Utskottet uppmanar odlarna att sälja tillräckligt stora mängder före nästa skörd ska in lager.
– Man kan alltid sprida riskerna, men när det ännu i höstas fanns stora lager av fjolårets skörd och årets skulle in blir det ett för stort utbud. Därför är det viktigt att det inte upprepas nästa år, säger Eklund.
Trots att kostnadssidan nu är lägre än för två år sedan är den ännu för hög i kombination med dagens spannmålspriser. Gödselkostnaderna är på ungefär samma nivå som i fjol när spannmålspriserna var betydligt högre.
Utskottet framhåller vikten av att odlarna också odlar alternativa grödor, som bland annat kummin, koriander, sockerbetor och hampa. Det är också brist på oljeväxter, men det i sig löser inte grundproblemet för spannmålsodlarna.
– Om lönsamheten inte förbättras kommer produktionen att minska. Odlarna måste få ut ett visst pris för att kunna odla – och så är det inte nu. Som det är nu tar odlaren en stor risk när de odlar och det blir inte hållbart om kalkylerna senare inte går ihop. Det måste ske en förändring, säger utskottet.