ÖSP:s fullmäktige vill se demonstrationer om stöden försenas

Livsmedelsverkets nya tidtabell för utbetalningen av nästa års stöd väckte mycket debatt när ÖSP:s fullmäktige höll höstmöte. Kritiken var hård och nu höjs röster för nya demonstrationer – om inget ändras.

– Vi står nu inför en situation där 300 miljoner euro i stöd som riskerar skjutas över till 2024 om Livsmedelsverket inte ändrar tidtabellen för stödutbetalningarna för nästa år. 300 miljoner euro är lika mycket som hela den totala årsinkomsten för det finländska jordbruket. Vi kan inte gå med på det, säger Niclas Sjöskog, viceordförande för ÖSP.

För några veckor sedan lade Livsmedelsverket fram en ny tidtabell för utbetalningarna av stöden för 2023. En tidtabell som väckte upprörda känslor när ÖSP:s fullmäktige höll höstmöte vid YA i Gamla Vasa i tisdags.

– Vi måste utgå från att det här ändras för som jordbrukare kan vi inte godkänna den här tidtabellen. Om inte måste vi igen åka ner till Helsingfors och demonstrera eller till Livsmedelsverket i Seinäjoki. Vi utgår från att det här inte går igenom, säger ordförande Tomas Långgård.

Rätt att kräva en förändring

Han fick medhåll av många, däribland David Köping från Sundom och Samuel Ingves från Härkmeri, som ansåg att fullmäktige stöder styrelsens förslag att gå vidare med åtgärder om inget sker.

– Vi har som grupp all rätt i världen att kräva en förändring. Som jordbrukare ligger vi ute med mycket kapital och jag förstår inte ens hur de täcks föreslå en sådan här tidtabell. Vi finns inte till för att låna ut pengar till staten i form av insatser för att producera mat. Vill myndigheterna ens ha en inhemsk livsmedelsproduktion, frågar sig Köping.

Sjöskog fortsätter:

– Det börjar se ut som att Livsmedelsverket är en stat i staten. Det finns tendenser till det och det här måste stoppas.

Fullmäktige anser att jordbruket nu inte kan acceptera några som helst försämringar.

– Egentligen ska vi kräva förbättringar. Allt annat är förkastligt, säger Ingves.

Roger Backholm från Korsnäs med flera tog upp det faktum att ministeriet och dess myndigheter fått mera extra resurser för att sköta sitt arbete.

– Det borde finnas resurser för att sköta utbetalningarna i tid. Om det inte räcker med andra åtgärder ser jag det som nödvändigt att vi far med traktorerna till Senatstorget i Helsingfors igen, säger han.

Ingves lade fram ett förslag med ett index på tjänstemännens lön som justeras enligt stödutbetalningarna.
– Jag vet att det är barnslig logik, men lika sjukt är det att skjuta upp för oss viktiga stöd. Vi måste lägga fram mothugg, säger han.

Skulle en annan yrkesgrupp acceptera att en del av lönen i värsta scenariot utbetalas ett och ett halvt år efter jobbet är utfört? Svaret på den frågan var nej av fullmäktige men det är precis vad som nu riskerar ske.

Utbildningarna måste diskuteras

I samband med att ÖSP:s verksamhetsberättelse fastställdes diskuterades frågan om utbildningen av agrologer i Raseborg. Från fältet har det från österbottniska studeranden och föräldrar kommit klagomål om att schemat är dåligt anpassat för österbottningar.

– ÖSP förde redan i våras diskussioner med Novia om schemaläggningen och nu står vi på ruta noll igen, säger Långgård.

Även utbildningen av skogsbruksingenjörer, även den förlagd till de södra delarna av landet, väcker frågor, enligt Skogsvårdsföreningen Österbottens fullmäktigeordförande Kenneth Påhls.

– Här finns arbetstillfällen men läget i dag är att många unga österbottningar inte lockas till de utbildningarna på grund av placeringsorten. Här hoppas jag vi kan jobba tillsammans och nå en lösning för jobb finns inom skogsbranschen men om vi inte får utbildade personer stannar det upp, menar han.

Något som också betonades på mötet är vikten av att inhemska livsmedel prioriteras i den offentliga bespisningen. På den punkten har ÖSP uppmärksammat kommunerna i Svenskösterbotten sedan priserna började stiga.

– När kommunerna gör sin upphandling är det viktigt att de upphandlade varorna producerats enligt minst samma standard som krävs i Finland. Vi har också varit i kontakt med landskapets direktör Mats Brandt. Men det här är viktigt att påpeka, säger Långgård.

Viktigt påminna om inhemska alternativ

Han fick medhåll av Conny Englund, som deltog på distans, vilket flera ledamöter gjorde.

– Jag sitter med i bildningsnämnden i Jakobstad och matpriserna har diskuterats. Priserna på livsmedel har stigit mycket och här finns en uppenbar risk att man söker billigare alternativ. Det är viktigt att vi påminner om att maten ska vara inhemsk, säger han.

Andra aktuella ämnen som diskuterades var vindkraft och linjedragningar från dem. En fråga som lyftes av Henrik Holm.

– Det här är en fråga som kan bli besvärlig för många skogsägare. Det är viktigt markägarna håller ihop när ny vindkraft planeras och ÖSP hjälper till i den här frågan. Det finns oro för det här och vi bevakar frågan aktivt, säger Långgård.

Sjöskog fortsätter:
– Problemet med linjedragningarna är lagstiftningen. Områden för ellinjerna kan lösas in och markägarna får ingenting.

På höstmötet beslöts att medlemsavgiften för aktiva och stödjande höjs med 3 euro till 70 euro. Arealavgiften höjs från 3,60 euro till 3,80 euro. Fullmäktige omfattande förslaget som skäligt med tanke på inflationen och att verksamheten blivit dyrare.