ÖSP och SÖP vill förvalta
vargstammen i Norden och
Ryssland som en helhet
Vargstammarna i Finland, Skandinavien och nordvästra Ryssland skall förvaltas som en helhet. Det anser Österbottens svenska producentförbund och Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening i sitt gemensamma utlåtande om jord- och skogsbruksministeriets utkast till förvaltningsplan för vargstammen. Det här är också i enlighet med utkastets förslag.
Enligt de två organisationerna är det positivt att det genast i anslutning till målsättningarna konstateras att en gynnsam skyddsstatus sett ur ett snävt geografiskt perspektiv med bara Finland som utgångspunkt leder till en ohållbar situation såväl ekonomiskt som socialt.
– Ur ett österbottniskt perspektiv vill vi också lyfta fram det faktum att det antal reproducerande par som anses utgöra den minsta livskraftiga vargpopulationen i Finland inte får utgöra ett hinder för stamvårdande åtgärder om den finländska populationen är kraftigt koncentrerad till ett fåtal regioner i landet, säger ÖSP och SÖP.
Det leder enligt dem till en ohållbar situation i de berörda regionerna. Med en förvaltning över nationsgränserna kan regionala obalanser i vargstammen åtgärdas genom stamvårdande jakt. Det gäller även revir som etableras i nära anslutning till bebyggda områden.
– Där måste också stamvårdande jakt tillåtas, heter det i utlåtandet.
Attacker förekommer allmänt
Vargattacker mot djurbesättningar och hotfulla situationer med varg har blivit allmänt förekommande de senaste åren i Österbotten, påpekar organisationerna.
– Ett stort antal producenter inom primärnäringarna har tillfogats stora skador och situationen uppfattas till många delar som ohållbar. Angrepp mot pälsfarmer har varit anmärkningsvärt vanliga och tillslag har gjorts mot farmer i Nykarleby, Vörå och Korsnäs och pågår för närvarande även i Närpes. Angrepp mot fårfarmer har också förekommit i flera repriser. Med ökad närvaro av varg riskeras betesdriften och djurhållningen försvåras på gårdar med nötboskap och får.
Producentförbunden anser det vara mycket centralt att människor vars vardag påverkas av vargens närvaro får snabb och adekvat hjälp av myndigheterna.
– I de fall där varg rör sig nära bosättningar eller orsakar skador på husdjuren är det viktigt att till buds stående medel som skadebaserade dispenser eller polismyndighetens ingripande fungerar effektivt.
Enligt ÖSP och SÖP måste ett motsvarande lagrum införas i finsk rätt som finns i den svenska jaktförordningen och som ger en djurägare rätt att döda en varg om ett vargangrepp skett eller om angreppet är uppenbart. Rätten gäller också om vargen befinner sig inom en inhägnad för boskap och det finns skälig anledning att befara skada.
– Denna rättsnorm ger en rättslig grund för att skydda husdjur och när situationen så kräver döda en angripande varg. Utgångspunkten är att när lagens krav är uppfyllda har inget brott skett och ärendet handläggs i förvaltningsordning. I Finland måste djurägare i en motsvarande situation ty sig till strafflagens stadganden om nödtillstånd, men då är situationen den omvända och en brottsutredning inleds för att eventuellt komma till slutsatsen att rekvisiten för nödtillstånd är uppfyllda.
Pälsdjursnäringen nämns inte
Producentorganisationerna är mycket kritiska till att utmaningarna för pälsdjursnäringen inte nämns i förslaget till vargskötselplan.
– Angreppen mot pälsfarmerna visar att det finns individer som specialiserar sig på dem, heter det i utlåtandet.
Rekommendationen från myndigheterna har konsekvent varit att producenterna ska lägga upp viltstängsel.
– Problematiken är emellertid djupare än så och viltstängsel är på lång sikt en kostsam åtgärd för samhället och producenterna. Det finns oftast geografiska, produktionsmässiga och fältmässiga orsaker till att stängsel inte finns runt pälsfarmer och enligt lag behöver inte en pälsfarm ha stängsel om den har rymningssäkra hus.
Ersättning av gängse värde räcker inte
Förvaltningsplanen vill öka toleransen för varg och full skadeersättning vid vargskador anges som ett medel för att nå denna målsättning.
ÖSP och SÖP vill i det sammahanget betona att full ersättning för skador måste omfatta mer än vad dagens lagstiftning ger möjlighet till, det vill säga det döda eller skadade husdjurets gängse värde. – Ersättningen bör också omfatta till exempel det bortfall av inkomst som uppkommer när ett ungt djur inte hinner uppnå slaktvikt, det mervärde ett dräktigt husdjur har och den negativa inverkan vargattacker har på pälsdjurens valpning. Värdet på avelsdjur måste också bedömas separat.
Organisationerna finner det i alla fall positivt att strävan med den nya planen är att ersättningarna ska betalas ut så fort som möjligt.
Slutligen konstaterar producentförbunden att det som måste genomsyra vargförvaltningen i Finland är en stor respekt för de åsikter och erfarenheter hos dem som i sin vardag har vargar i sin närhet och påverkas av vargarna.
– Vargförvaltningen blir väldigt konkret för dem som har varg på den egna gården eller vars djur attackeras av varg, i många fall upprepade gånger. Det finns tolerans för vargar som håller sig borta från bebyggelse och är skygga för människor, men toleransen försvinner då vargarna söker sig till människorna. Vargar nära inpå människor kan på inga villkor tolereras, säger ÖSP och SÖP i sitt gemensamma utlåtande.